Vem är Carl Svanberg?
Carl Svanberg är objektivist och radikalkapitalist. Carl har en fil kand i praktisk filosofi. När Carl inte spenderar sin fritid åt att studera filosofi eller propagerar för objektivism och kapitalism, spelar han trummor i rockbandet The Fallen Empires.
april 17, 2006 kl. 11:00 är
Hej!
Jag har läst mycket av det du skrivit på din blogg här och, och även på liberaldebatt. Jag funderar själv på att dra igång en blogg.
Nu ser jag att du bytt från Blogspot till WordPress. Vilket av dessa skulle Du rekommendera, och varför, fördelar, nackdelar?
MVH/ P J
april 19, 2006 kl. 4:44 är
Det finns väl för- och nackdelar med både blogspot och med wordpress. Men rent generellt så tyckte jag, spontant att wordpress var lättare att använda, mer intuitivt och så. Men det verkar finnas lite mindre möjligheter att t ex mecka med utseendet och sådant i WordPress. Om man är lite duktigare på html och sånt, då kan man nog mecka mycket mer på Blogspot än vad man kan i WordPress. Personligen gick jag över till WordPress dels eftersom jag ville göra en liten protest emot Google (detta pga deras rövslickeri inför Kina), men dels också för att jag tyckte att WordPress var lite trevligare. Mitt råd är att om du redan kör Blogspot och trivs med det ska du först kanske starta ett konto på WordPress bara för att se ungefär hur det verkar fungera, så att du inte blir negativt överraskad. En del saker fungerar nämligen ganska annorlunda, så då får man ju “omskola” sig själv lite. Men när det gäller själva övergången från Blogspot till WordPress är det ganska enkelt, WordPress själv har en funktion som gör det ganska smidigt åt en. Men var noga med att läsa instruktionerna!
april 19, 2006 kl. 12:24 pm
OK, tack!
juli 11, 2006 kl. 11:38 är
Angående rubriken “Förnuftets kalla och oresonliga röst” ur semantiskt perspektiv: Reson betyder förnuft. Alltså är förnuftets röst oförnuftig? Det blir en språklig paradox.
Du menar: Jag kan inte resonera (utbyta) med förnuftets resultat.
Det kommer inte att ändra sig, hur mycket jag än babblar mot det.
Förnuftets resultat är som det är, orubbligt.
Bättre ord, “resonerar” jag: “…förnuftets orubbliga röst”.
mvh/Tobias
juli 11, 2006 kl. 2:53 pm
Det är relativt många som skriver till mig och som undrar hur det kommer sig att bloggen heter som den heter. Av någon anledning tycks inte folk förstå att namnet på bloggen åtminstone delvis är på skämt. Ja, jag avser att representera förnuftets kalla röst i bloggosfären. I varje fall _mitt_ förnuft.
Ja, det är lite av en paradox att beskriva förnuftet som oresonligt. Det är det som är skämtet här. Men även om det, från början, skrevs med en skämtsam avsikt, vill jag ändå poängtera att förnuftet på sätt och vis är “oresonligt”.
I den mån människor faktiskt tänker, dvs använder sitt förnuft för att identifiera och integrera verklighetens fakta, är deras tänkande “orubbligt”. Det _är_ orubbligt för andra människors tyckande, känslor, rena åsikter, påtryckningar, etc. Om vi låter något annat, vad som helst, stå över vårt eget tänkande, då tänker vi faktiskt inte.
Våra slutsatser, vilka de än är, vare sig de _råkar_ vara sanna eller inte (dvs råkar stämma överens med verkligheten eller inte), är inte giltiga om de är ett resultat av något annat än vårt eget tänkande. En “slutsats” som har uppnåts för att den är politiskt korrekt, för att den förnärmar någon, är ingen giltig slutsats (även om den i slutändan visar sig stämma).
Allt som förnuftet “hänsynslöst” går efter är fakta och logik, och allt vad vårt tänkande implicerar. Vi kan inte själva bestämma vad slutsatserna ska vara i förväg.
Att tänka handlar, tvärtemot vad pragmatikerna säger, inte om att tillfredställa våra eller andras begär eller stilla vår eller andras irritation. Det är, bland annat, därför som tänkande inte fungerar under tvång. Allt tvånget gör är att det tvingar tänkarna att handla på ett sätt som direkt strider med deras rationella omdöme, deras slutsatser, deras kunskap. Detta renderar förnuftet meningslöst och det gör det omöjligt för dem att tänka. (Vi kan, till slut, inte tänka om vi inte ser någon mening med det.)
Nåväl. Ta det inte som att jag tror att du är ointelligent eller ouppmärksam eller fantasilös. Men namnet på bloggen är som sagt delvis ett skämt. Det är “paradoxalt” med flit.
Mvh,
Carl Svanberg
juli 11, 2006 kl. 5:48 pm
Din sida ser så seriös och nobel ut att jag filtrerade bort skämtparametern. Tack för din förklaring.
Och tack för ditt omfattande arbete i förnuftets tjänst!
Välkommen till http://www.frihetsguiden.com
Länka gärna, så skall jag göra samma sak.
oktober 6, 2006 kl. 7:16 är
Gillar din sida!
välkommen till http://klasrolfhampus.blogg.se
Kör hårt!
november 18, 2006 kl. 12:06 är
Jag har läst dina bloggar i två och halv månad eller runt 75 bloggar och tycker det är mycket seriösa hans skriver ibloggar som 90% av bloggar är seriösa (!).
Han är fantatisk stor seriösa sina bloggar.
Några talar om han är bäst blogg i Sverige så jag känner mig det är instämmer om han är bäst blogg i Sverig. Han är bättre än johan Norberg tycker jag.
Jag ger er gäster varm rekommende ni läser Carl Svanbergs bloggar och hans hemsida.
januari 7, 2007 kl. 9:20 pm
Ville mest bara tacka för mycket bra läsning. Vet inte exakt när jag började läsa din blogg. Men en sak är säker, kvalitet och omfattning har gått från att vara mycket bra till att bara bli bättre och bättre hela tiden.
januari 7, 2007 kl. 9:24 pm
Tack!
januari 24, 2007 kl. 8:36 pm
Hej jag har suttit o läst lite av det du skrivit, du har intressanta åsikter, men framförallt ett jäkligt snyggt namn =) tänkte bara du skulle veta det..
februari 27, 2007 kl. 5:35 pm
Jag älskar din blogg och läser allt.
Brukar du inte maila in till lite ledarredaktörer här och där?
februari 27, 2007 kl. 6:08 pm
Tack Christian!
februari 27, 2007 kl. 6:08 pm
Och nej, det händer inte särskilt ofta att jag brukar maila in saker till ledarredaktörer. Borde jag göra det? Tror du verkligen att det finns en chans att de kommer att publicera det jag skriver?
april 6, 2007 kl. 10:00 är
Borde? Javisst. Chans för publikation? Förmodligen minimal. Men det är ju deras förlust - inte din
juli 8, 2007 kl. 8:43 pm
Hej, Carl!
Hur är läget? Det var ett tag sedan vi sågs/hördes. Jag hittade in på din blogg som av en slump, i min jakt på något annat… Man blir nästan lite mörkrädd när man hör dig tala dig så varm för staten(!) Har du inte läst några av de böcker jag rekommenderat dig? (pun intended) ;-).
Vad hittar du på i sommar?
Om du har vägarna förbi Lund någon gång och vill ta en fika eller nått, så hör av dig!
/Fritz- Anton (din ex-filosofi kollega)
september 9, 2007 kl. 11:39 är
Hej,
jag har ett problem. Jag kan inte riktigt acceptera att gå till doktorn, åka kommunalt, ta emot studiebidrag osv. och på så sätt upprätthålla ett system som tillåter stöld av andra människors pengar.
Hur skulle en objektivist resonera i detta fallet? Är det rationellt att utnyttja det staten erbjuder eller inte? Jag har ju själv blivit tvingad att bidra till systemet.
mvh
Christoffer
februari 2, 2008 kl. 1:11 är
Detta var en trevlig ny bekantskap bland bloggar! Jag tog mig friheten att länka hit från min blogg. God fortsättning!
maj 23, 2008 kl. 12:30 är
En blog är en blog och skapad av en blogare som hade för vana att tala om sina åsikter och roa en massa människor världen runt och det var inget struntprat bara en reflextion av det som hände världen runt. Eller hur Svante ???
Ps! Don’t forget keep up the good work and smile