Begreppsliga felslut

INTRODUKTION
Värdet av all kunskap kommer från dess tillämpning. Värdet av matematik är till exempel att du kan sköta din ekonomi bättre. Värdet av nationalekonomi är att du kan förstå ekonomin bättre och därmed sköta din ekonomi ännu bättre. Du kan till exempel förstå implikationerna av att centralbanken inflaterar penningmängden och att du därför bör skydda dina besparingar genom att investera i guld och silver, istället för att belåna dig långt över dina tillgångar för att spekulera i fastigheter.

Vidare abstraktioner har större värde än snävare abstraktioner eftersom de kan tillämpas i en mycket större omfång. Nationalekonomi kan tillämpas på mycket mer än företagsekonomi. Matematik kan tillämpas på mycket mer än din ekonomi.

Epistemologi, kunskapsfilosofi, är en gren av filosofin som talar om för oss vad som är kunskap, vad som är sant eller falskt, och hur vi vet, hur vi bevisar. Epistemologi kan och bör således tillämpas på precis all kunskap, och allt ditt tänkande, och därmed alla aspekter av ditt liv. För att handla rätt måste man veta hur man tänker rätt, det vill säga logiskt. För att vara säker på att man tänker logiskt bör man vända sig till epistemologin för praktisk vägledning.

Av samma anledning som du inte bör låta dina känslor eller implicita premisser styra över din ekonomi eller dina matvanor eller din matematik, bör du inte heller låta dina känslor eller implicita premisser styra över hur du tänker. Och av samma anledning som du kan sköta din ekonomi bättre när du vet vad du gör, kan du sköta ditt liv bättre när du vet vad du gör, och varför, när du tänker logiskt.

Att veta hur man tänker ordentligt, att tänka klart och tydligt, att tänka kritiskt och logiskt är någonting som alla bör bry sig om. Detta är INTE bara något för filosofer eller akademiker (som att döma av vad många av dem producerar inte har en aning om hur man tänker logiskt), utan för alla: läkare, industriarbetare, städerskor, affärsmän, företagsledare, idrottsmän, musiker, fastighetsskötare, försäljare, etc.

En affärsman som investerar på ett sätt som strider mot verkligheten kommer driva sitt företag till konkurs. En idrottsman som tränar på ett sätt som strider mot verkligheten kommer att förstöra sin kropp. En läkare som gör en diagnos som strider mot verkligheten kommer att ha ihjäl sin patient. En motsägelse i ditt tänkande är, i slutändan, precis lika förödande som en frontalkrock mellan två bilar.

Så för att leva framgångsrikt i verkligheten måste man hålla sig till verkligheten. Det finns inga motsägelser i verkligheten, så om ditt tänkande ska vägleda ditt handlande då bör det, av samma anledning, inte finnas några motsägelser i ditt tänkande. Detta är essensen av logik: en motsägelsefri identifikation av verkligheten. Att bry sig om logik är en självisk angelägenhet för alla rationella människor som vill leva framgångsrikt i harmoni med sig själva, varandra och verkligheten.

Det finns många principer för logiskt och kritiskt tänkande. Det finns också otaliga klassiska felslut som man bör känna till. Lyckligtvis finns det också otaliga artiklar, böcker och kurser på ämnet. Mycket är numera tillgängligt gratis på Internet. Därför tänker jag inte gå igenom detta. Istället vill jag behandla en del av Ayn Rands bidrag. Jag tänker behandla hennes identifikation av en ny typ av logiska felslut: begreppsliga felslut.

Det finns logiska felslut som kommer av oklarhet i språket, felslut som handlar om kausala samband, felslut som kommer av att man drar slutsatser som helt enkelt inte följer av premisserna, felslut som kommer av att man drar slutsatser som inte kan följa logiskt på grund av formen på argumentet.

Vad Ayn Rand identifierade var att det finns felslut som följer av att folk bildar begrepp på ett felaktigt sätt eller använder sig av begrepp på ett felaktigt sätt. Hur vi bildar och använder begrepp är avgörande för huruvida våra idéer svarar mot verkligheten eller inte vilket i sin tur har avgörande konsekvenser för oss när vi handlar på våra idéer.

Vilka är dessa begreppsliga felslut? I nästa del kommer jag att ta upp den allra vanligaste och kanske värsta av dem alla.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s