Isolerad engångsföreteelse

Den 19 januari 2010 läste jag en fascinerande artikel i Dagens Nyheter. Det avslöjades att IPCC baserade sina påståenden om att Himalayas glaciärer kan vara borta år 2035 var baserade på en rapport från miljöorganisationen Världsnaturfonden som i sin tur hämtade dem från en artikel i New Scientist, vars författare fick det från en intervju från en vetenskapsman som i sin tur bara ägnade sig åt att spekulera.

DN:

Upprinnelsen till de felaktiga uppgifterna kom redan 1999 då den indiske forskaren Syed Hasnain intervjuades av reportern Fred Pearce för den populärvetenskapliga tidskriften New Scientist. Pearce hade då läst om Hasnains arbete med att undersöka issmältningen i Himalaya i en indisk tidskrift.

Vid intervjun berättade Hasnain att han höll på att ta fram en rapport som verkade visa att glaciärerna i Himalayamassivet skulle komma ha smält år 2035 på grund av den globala uppvärmningen. Detta skrev Pearce i New Scientist men påpekade också att rapporten ännu inte var publicerad och därför heller inte kontrollerad av oberoende forskare.

När Hasnain väl publicerade sina uppgifter fanns inte årtalet 2035 med och Hasnain skrev också att endast en del av glaciärerna skulle riskera att smälta.

2005 upptäcktes dock Pearces artikel i New Scientist av Världsnaturfonden som citerade den i egen rapport om tillståndet hos glaciärerna i Himalayaområdet.

Jag tvivlar på att detta är första gången Världsnaturfonden okritiskt tar till sig sådan här dålig vetenskap för att backa upp sin skrämselpropaganda. Vem vet hur mycket skräpvetenskap som ligger till grund för deras olika kampanjer?

I slutändan spelar det dock ingen roll. Detta är bara det senaste exemplet på hur miljörörelsen använder påstådd vetenskap som en rationalisering. Miljörörelsens aktivism vilar inte på vetenskap. Studera t ex deras ovetenskapliga kampanj mot DDT, kärnkraft, genteknik och klor.

DN fortsätter: ”Trots att Världsnaturfondens rapport var ett inlägg i den pågående debatten om uppvärmningen och inte ett akademiskt arbete kom den att användas som källa när IPCC:s forskare skrev sin egen rapport om tillståndet i Himalaya.”

Ingen ”peer-review”, ingen kritisk granskning av alla dessa påstådda tusentals forskare från hela världen. Nej, Världsnaturfondens rapport och dess slutsatser accepterades, uppenbarligen, helt okritiskt.

Med sådana här uppgifter behöver vi inte ens Climategate för att veta hur dålig vetenskapen från IPCC och deras hantlangare vid University of East Anglia är. Hur många fler grundlösa påståenden har accepterats helt okritiskt av IPCC?

IPCC är ingen vetenskaplig institution. Dess syfte är inte att ta reda på sanningen om klimatet. Nej, dess syfte är att bevisa en på förhand bestämd slutsats, nämligen att människan är orsaken till (förödande) klimatförändringar. Det är inte så vetenskap fungerar, det är så religiös dogma fungerar. Det är därför ingen slump att vetenskapen och vetenskapsmännen blir därefter, nämligen politiserad och således värdelös.

En del vill säkert avfärda detta som en isolerad engångsföreteelse, precis som de bara avfärdade Climategate som en isolerad engångsföreteelser. Men igår, den 30 januari, skriver brittiska Telegraph om hur fler uppgifter om smältande isar står på lös grund.

Både tidningsartikeln och geografiavhandlingen var baserade på mycket svaga anekdotiska bevis:

In its most recent report, it stated that observed reductions in mountain ice in the Andes, Alps and Africa was being caused by global warming, citing two papers as the source of the information.

However, it can be revealed that one of the sources quoted was a feature article published in a popular magazine for climbers which was based on anecdotal evidence from mountaineers about the changes they were witnessing on the mountainsides around them.

The other was a dissertation written by a geography student, studying for the equivalent of a master’s degree, at the University of Berne in Switzerland that quoted interviews with mountain guides in the Alps.

The revelations, uncovered by The Sunday Telegraph, have raised fresh questions about the quality of the information contained in the report, which was published in 2007.

Och inga av källorna granskades kritiskt: ”[N]either the dissertation or the magazine article cited as sources for this information were ever subject to the rigorous scientific review process that research published in scientific journals must undergo.”

Tydligen har IPCC även använt sig av 16 rapporter från Världsnaturfonden, varav ingen genomgick någon peer-review:

The IPCC has faced growing criticism over the sources it used in its last report after it emerged the panel had used unsubstantiated figures on glacial melting in the Himalayas that were contained within a World Wildlife Fund (WWF) report.

It can be revealed that the IPCC report made use of 16 non-peer reviewed WWF reports.

Så mycket för att detta var en isolerad engångsföreteelse.

Annonser

Världens undergång

Jag har sett de första fyra delarna av Världens undergång. Det är en fantastiskt bra fransk dokumentärfilmsserie om andra världskriget. Den sänds på SVT och de beskriver den så här:

Vid fransmännens evakuering av Paris i juni 1940 dokumenterades uttåget av amatörfilmare. När britterna röjde i bråten under Blitzen åkte kamerorna fram för att fånga motståndet mot Hitler. Och när den tyska armén på sin väg mot Moskva kämpade i den sovjetryska leran och snön, använde soldaterna 8-millimeterskameror för att filma krigets vedermödor, så som de själva upplevde dem.

Det här var inte bilder folk vant sig vid att se och de var långt från det normala journal- eller propagandamaterial från andra världskriget som myndigheterna hade godkänt. Detta var provokativa bilder, tagna av de som var ögonvittnen till kriget, bilder som bedömdes olämpliga för civila ögon. Vid krigsslutet gömdes det topphemliga bildmaterialet undan – och glömdes bort.

Tack vare några få privata samlare och arkivarier har dessa bortglömda filmer återupptäckts, restaurerats och gjorts tillgängliga. Resultatet är den unika serien Världens undergång, gjord till 70-årsminnet av andra världskrigets utbrott. Filmerna har kolorerats och det fantastiska bildmaterialet ger serien oss en helt ny känsla av krigets verklighet, som inte svartvita bilder kan förmedla.

Ja, andra världskriget har aldrig känts så här verkligt för mig. När jag gick i skolan såg vi dokumentärfilmer om andra världskriget, men det enda vi fick se var svartvita och gryniga. Det var nästan bara snabba klipp av något flygplan som flög förbi någonstans, lite bomber som släpptes någonstans, några ljus i något mörker (som skulle föreställa något) och några soldater som bara hukade obekvämt mörkret någonstans. Och ovanpå detta var det ofta mycket opassande musik.

Om jag inte visste bättre skulle dessa filmsekvenser knappast övertygat mig om att kriget var en ”stor grej” eller att det ens var verkligt. I Världens undergång grips jag tag i materialet. Det är så här ett riktigt krig ser ut. Och det är hemskt.

En annan bra sak med denna dokumentärserie är att jag, än så länge, inte har noterat några försök att relativisera de olika parternas moraliska status. Tvärtom. Utan att anstränga sig, endast genom att presentera fakta, blir den moraliska slutsatsen given.

Man vet vilka som är de skyldiga, de onda och vilka som är de oskyldiga och goda. USA och Storbritannien är de goda. Tyskland, Italien och Japan är de onda. Sovjetunionen var onda hela tiden – och inget de gör i kriget förändrar den saken. I dagens korrupta kultur är detta berömvärt.

(Dock kan jag inte utesluta att materialet talar så starkt för sig själv att om filmmakarna hade försökt med något sådant, då skulle motsägelserna vara så många och så tydliga, att ingen tittare med allmänbildning eller normal intelligens kan undgå att se det.)

Det enda brist jag kan komma på är att dokumentären ibland är lite ytlig. Man redogör bara för de ytligaste faktorerna bakom kriget. Inte den djupare faktorn, den filosofiska faktorn. Detta är dock en liten brist i sammanhanget. Faktum är att i relation till produktionens värden, är detta definivit något jag kan ha överseende med. Och faktum är att en tillräckligt intelligent och uppmärksam tittare kan upptäcka den filosofiska faktorn på egen hand.

I vanliga fall hade jag inte brytt mig om att uppmärksamma er om någonting som går på SVT, men eftersom denna dokumentärserie är så bra och eftersom den bar finns tllgänglig på deras hemsida under en begränsad tid, vill jag rekommendera alla som är minsta lilla intresserade av andra världskriget att se den. Se den här. Nästa avsnitt, del 5, sänds förresten nu på måndag, kl 22, på SVT 1.

Dagens dumheter

När jag är som mest deprimerad, då beror det ofta på att jag har läst för mycket nyheter. Man behöver inga skräckfilmer eller någon CGI-renderad undergång av någon nihilistisk tysk regissör, när man har Dagens Nyheter eller New York Times. Man behöver inte ens läsa nyheterna för att håret ska bli grått, det räcker med att man tänker på dem.

När man läser nyheterna slås man av vilken absurd plats jorden är. Man kan inte riktigt ta in det man läser. Man vill inte. Men man måste, förstås. Eftersom det inte försvinner, hur mycket man än blundar.

För två av oändligt många bevis för detta, ger jag er ett par nyhetsartiklar. Den ena handlar om USA:s policy att släppa ut islamiska terrorister från Guantanmofängelset. Man behöver inte vara särskilt påläst för att inse att detta är en dum idé. Sunt förnuft säger att detta är en dum idé.

Fråga vilket barn som helst. Fråga vilken byfåne som helst. Fråga vem som helst, förutom politiker och universitetsstudenter, så kommer du att få samma svar: Man måste vara en fullständig idiot eller också spritt språngande galen för att göra en sådan sak.

Men likt förbannat släpper man ut den ena efter den andra. Varför? Vilken tänkbar rationell anledning finns det?

Nationell säkerhet kan inte vara anledningen för då skulle man ju aldrig släppa ut dessa terrorister till att börja med. Och anledningen kan inte heller vara ekonomiska, eftersom det har aldrig stoppat politiker från att fortsätta spendera pengar som de inte har. Nej, den enda anledningen som finns är att blidka världsopinionen. I synnerhet intellektuella och politiker i Europa. Men med tanke på vad världsopinionen har, är detta knappast en rationell anledning.

Vi har nog alla läst om muslimen som stoppades från att spränga ett flygplan i luften i Detroit. Vem jobbade han för? al-Qaida i Yemen. Yemen är numera en ny bas för al-Qaida. I Yemen kommer också de allra flesta terroristerna till, efter de släpps ut från Guantanamo.

The Times skriver:

At least a dozen former Guantánamo Bay inmates have rejoined al-Qaeda to fight in Yemen, The Times has learnt, amid growing concern over the ability of the country’s Government to accept almost 100 more former inmates from the detention centre.

The Obama Administration promised to close the Guantánamo facility by January 22, a deadline that it will be unable to meet. The 91 Yemeni prisoners in Guantánamo make up the largest national contingent among the 198 being held.

Six prisoners were returned to Yemen last month. After the Christmas Day bomb plot in Detroit, US officials are increasingly concerned that the country is becoming a hot-bed of terrorism. Eleven of the former inmates known to have rejoined al-Qaeda in Yemen were born in Saudi Arabia. The organisation merged its Saudi and Yemeni offshoots last year.

Och:

A Yemeni, Hani Abdo Shaalan, who was released from Guantánamo in 2007, was killed in an airstrike on December 17, the Yemeni Government reported last week. The deputy head of al-Qaeda in the country is Said Ali al-Shihri, 36, who was released in 2007. Ibrahim Suleiman al-Rubaish, who was released in 2006, is a prominent ideologue featured on Yemeni al-Qaeda websites.

Geoff Morrell, the spokesman for the Pentagon, said: “This is a large question that goes beyond the issue of transferring detainees. The bulk of the remaining detainees are from Yemen and that has been the case for a long time. We are trying to work with the Yemeni Government on this.”

Detta har alltså varit känt i flera år. Ändå fortsätter man att släppa ut dessa terrorister.

Det finns ingen som helst rim eller reson i detta. Ändå uppmuntras det, av de intellektuella, av politiker, av universitetsstudenterna och orsaken till alla dessa dumheter: deras professorer. Sedan står de där, förvånade och förbluffade av sin egen rena dumhet, och undrar hur nästa stora terrorattack var möjlig.

Om detta inte var tillräckligt bisarrt, eftersom ni förmodligen har blivit avtrubbade av alla dagliga dumheter ni läser om, vill jag avsluta med att bara kort citera en artikel ur New York Times. Ämnet är inte terrorism, utan ekonomi.

Alla som kan något om grundläggande (rationell) ekonomi, vet att den fundamentala orsaken till finanskrisen är statens omfattande inblandning i ekonomin. Jag och andra har skrivit åtskilliga artiklar om saken. Rationella ekonomer förutspådde krisen flera år i förväg. (En del kunde till och med förutspå den mer än 60 år i förväg.) Bara dåliga mainstreamekonomer fast i sina monetaristiska och keynesianska premisser, blev förvånade och förbluffade.

Den värsta boven av dem alla är inte alla omfattande regleringar, utan den amerikanska centralbanken, The Fed. Och om man vet det, då blir man förstås väldigt provocerad när man läser detta i New York Times:

Regulatory failure, not low interest rates, was responsible for the housing bubble and subsequent financial crisis of the last decade, Ben S. Bernanke, the Federal Reserve chairman, said in a speech on Sunday.

Mr. Bernanke’s remarks, perhaps his strongest language yet assessing the roots of the financial crisis, came as he awaited confirmation for a second term as Fed chairman and as he sought greater regulatory authority from Congress.

“Stronger regulation and supervision aimed at problems with underwriting practices and lenders’ risk management would have been a more effective and surgical approach to constraining the housing bubble than a general increase in interest rates,” Mr. Bernanke said in remarks to the American Economic Association.

Jag stannar här för denna gång, för nu tål inte mitt hjärta mer.

PS: För den som vill utbilda sig själv om statens roll i allmänhet och centralbankens roll i synnerhet, rekommenderar jag att, bland annat, lyssna på Yaron Brooks föreläsningar på ämnet. Lyssna också på Peter Schiff.

Det tar aldrig slut

Som vanligt när MUF:s ordförande Niklas Wykman öppnar munnen blir man tvungen att ta sig för pannan, eftersom det är så dumt att det är svårt att tro. Och visst, vid det här laget borde jag inte vara förvånad, men jag kan ändå inte låta bli att kommentera Wykmans senaste dumheter.

Wykman beklagar sig över att 10% av vargstammen sköts på en dag. Han säger att den borgerliga regeringen har blivit offer för ”jaktlobbyns” falska argument.

Jag har ingen aning om vilka argument jaktlobbyn har kommit med. Men jag vet att det spelar ingen roll eftersom Wykmans argument för att förbjuda vargjakten inte håller för fem öre.

Niklas Wykman är en ”grön liberal”. Detta är den senaste motsägelsen som har blivit mer populär på sistone.

Som ”grön liberal” anser han att det är statens jobb att skydda ”den biologiska mångfalden”. Enligt detta synsätt har alla levande varelser samma rätt att existera som människan. I praktiken betyder det att det är statens jobb att väga djurens och växternas ”rättigheter” och intressen mot människans. Människans rättigheter och intressen står inte överst för dessa ekologiska egalitarärer. Så då och då måste vi vara beredda att offra oss för naturen och den ”biologiska mångfaldens” skull.

I dag är det för vargen vi ska offra oss. I morgon ska vi ge upp tankarna på att expandera vattenkraften för att en del fiskar kanske dör. I övermorgon får vi kanske ge upp något läkemedel eftersom djurförsök inte längre är tillåtet.

För att verkligen gardera sig, eftersom det är långt ifrån alla som delar denna irrationella inställning, vänder han sig till ”folkets stöd” för att försvara sin anti-liberala, anti-mänskliga gröna position.

Men det spelar inte någon roll vad majoriteten tycker. Majoriteten har inte heller någon rätt att förbjuda vargjakt. Det vill säga, majoriteten har inte heller någon rätt att kränka rätten att jaga varg och andra djur.

Djur har inte rättigheter. Det har däremot människor. Så varför har politiker en säg i frågan överhuvudtaget?

Om vargar stör på min mark, då har jag rätt att skjuta ihjäl dem. Ja, varenda en av dem. Även om det resulterar i att hela stammen i Sverige dör. (Jag har även rätt att döda djur, även om det bara är för ”skojs skull”. Visst, det vore omoraliskt och irrationellt, men det är inte skäl nog för att förbjuda det.)

Nej, det som verkligen är en skandal är att folk måste vänta på statligt tillstånd för att få jaga bort vargen – eller andra djur – från sin privata egendom.

Statens ENDA legitima syfte i ett FRITT SAMHÄLLE är INTE att skydda vargarna, utan att skydda människornas rättigheter – inklusive rätten att döda vargar. Så om MUF vill stå för frihet, då är detta positionen MUF ska ta. Men MUF tar inte denna position. MUF tar ställning mot frihet.

Som jag önskar att Niklas Wykmans ideologiska gäng, de gröna, vore utrotningshotade.