Filosofiskt detektivarbete

Den 28 juli löd rubriken till Aftonbladets ledare ”Satsa på bistånd – inte bomber”. Den handlar om hur man ska vinna kriget i Afghanistan. Om ni vill öva upp er förmåga att identifiera filosofiska principer, och därmed er förmåga att verkligen förstå världen vi lever i, då är denna ledare ett bra tillfälle.

För de av er som inte brukar göra detta vill jag uppmärksamma vad jag ser som de absolut essentiella styckena i ledaren:

USA:s utgångspunkt för invasionen i Afghanistan var ”kriget mot terrorismen”. Med den logiken har bomber fått gå före civil uppbyggnad. Det vidriga talibanstyret föll men i och med att grundläggande samhällsfunktioner ännu inte fungerar vädrar extremisterna återigen morgonluft. Än en gång ser vi hur den amerikanska krigslogiken snarare leder till mer av islamism än mindre.

Och lite längre ned:

Förra året uppgick Sveriges samlade insatser i ­Afghanistan till cirka 1,2 miljarder kronor. Tre av fyra av dessa kronor gick till det miltära äventyret. Bara en av fyra kronor till civila insatser.

Talibanismen kan inte bombas bort. Dess grogrund är fattigdomen. Det är bara genom att säkra människors tillgång till mat, bostad, arbete, utbildning och hälsa som verklig fred kan skapas. Carl Bildt och den svenska regeringen har nu makten att skapa en europeisk Afghanistan-politik som innebär återuppbyggnad och utveckling av landet i stället för bombmattor och misär.

Försök identifiera de filosofiska principerna som ligger bakom argumentationen. Försök också, om möjligt, identifiera den vidare principen bakom dessa principer. Ställ frågor som: Påminner detta sätt att resonera om någonting annat? (En ledtråd: tänk på kriminalpolitiken.)

12 reaktioner på ”Filosofiskt detektivarbete

  1. Jag bjuder på ett kort svar.

    Ledaren förespråkar en altruistisk lösning (skänka pengar) grundad på en relativistisk världsbild (talibanerna är ”offer”) och två vanföreställningar: 1) att man verkligen bedriver ett ”krig” mot terrorismen samt 2) att ”fattigdom föder extremism” (när det är extremism som föder fattigdom).

    Din ledtråd handlar om att kriminella är offer i lika hög grad som brottsoffer. På samma sätt är det ”synd” om talibanerna som inte får trakassera och mörda folk i fred.

    Den där fjärde kronan är alltså inget annat än ett sätt att upprätthålla talibanismen.

  2. Nu skall vi se här…

    Människor som har det bättre, har en moralisk skyldighet att hjälpa de som har det sämre. Att de som har det sämre egentligen bara vill spränga dig i luften, det kvittar lika, för du måste hjälpa dem ändå. Trots allt har de inget ansvar för sina egna handlingar. De är fattiga, och nöden har determinerat dem till att bli terrorister. Egentligen är det alltså terroristerna som är offren här! Därför är det omoraliskt att sätta hårt mot hårt med ”krigslogik”. Vad vi bör göra är att ösa våra egna pengar över terroristerna, tills de slutar spränga oskyldiga människor i luften. Så länge vi envisas med att möta våld med motvåld, istället för med öppna armar och öppen plånbok, är det talibanerna som är offren. Inte undra på att de vill mörda oss, som vi beter oss mot dem!

    Ungefär så? En nypa pacifism och ett uns av determinism, blandat med hinkvis av altruism. Det blir till en verkligt vidrig brygd!

  3. Ni har båda rätt i vilka premisser som finns här. Men hur mycket mer skulle vi kunna lära oss av detta resonemang, om vi nu skulle integrera allt som har sagts – altruism, ekonomiska omständigheter determinerar människors beteende, detta är ett krig mellan fattiga och rika, att lösningen är att offra efter behov – med allt annat vi känner till, i synnerhet inom filosofin? Vad är då detta resonemang ett uttryck för? Vilken vidare filosofisk princip eller idéströmning kan förklara allt detta och mycket mer (t ex hur många resonerar inom kriminalpolitiken)?

  4. hm, kan det vara så enkelt som historiematerialism? marxistisk historiesyn grundad på hegel? klasskampsretorik, det mest avskyvärda som finns med tanke på hur människor saknar både ego och själ utan en människa konstitueras av yttre ekonomiska omständigheter. Ansvar, självkänsla och frihet är alltså illusioner och endast uttryck för överklassens förtryck. Åtgärder som massmord i arbetarklassens namn är också förlåtna eftersom 1) människor är ting 2) de syftar till att förändra mänsklighetens historia i en mer ”god” riktning. Vida spridd människosyn inom kriminapolitiken.

    Det är min ödjuka gissing. För övrigt en förträfflig idé med sådana här blogginlägg. Snart kommer jag inte kunna läsa den här bloggen medgott samvete längre utan att använda paypal funktionen. Mycket givande blogg!

  5. Jag tänker inte tortera er längre. Jag tycker att ni har kommit med många bra förslag. Och ni har varit mycket närma. Kanske borde jag ha varit klarare med vad det var för sorts svar jag var ute efter. Vad jag var ute efter var en explicit identifiering av en specifik filosofi eller filosofisk princip som ligger till grund för detta och många andra resonemang. Jag säger att den vidare filosofiska principen här är marxism. Inte nödvändigtvis resonemanget om att människor är föränderliga, eftersom vi är en produkt av samhället, varför man kan rättfärdiga massmord på de ”hopplösa” borgarna. Men definitivt resonemanget om att vi är produkter av samhället, att fattigdom orsakar viss mentalitet, vissa idéer, vilket leder till en internationell klasskamp, och talibanerna och al-Qaida är ett uttryck för detta. Och precis som samma resonemang inom kriminalpolitiken leder människor, inspirerade av detta marxistiska tänkande, till att förespråka en förändring av samhället, inte av brottslingarna, i form av omfördelningspolitik, så leder samma resonemang samma typ av människor till att förespråka internationell omfördelningspolitik.

  6. McVicar: Socialism är det praktiska, politiska resultatet av den filosofi/filosofiska princip som jag menar ligger bakom detta resonemang, dvs marxismen. Men det är inte den vidare filosofiska principen som ligger bakom detta, och många andra resonemang, inom många andra frågor och områden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s