En epistemologisk skandal

På sjuårsdagen av terrorattackerna i USA, torsdagen den 11 september 2008, sände TV4 Fakta flera dokumentärfilmer på temat. Provocerande nog sände de också en film som heter Loose Change. Med tanke på att TV4 Fakta utger sig för att vara ”Sveriges främsta dokumentärkanal” är detta ganska sensationellt. Eftersom jag har sett Loose Change vet jag att den under inga som helst omständigheter kan betraktas som en seriös dokumentärfilm.

Varför valde TV4 Fakta att sända Loose Change? För att få ett svar på frågan skickade jag ett brev till dem. Så här löd deras ”förklaring”:

”Vi väljer att sända ett antal filmer om elfte september, och det här är en i raden. Vi sänder alltså flera filmer med olika teorier och av olika slag. Den här filmen bygger som du sökert [sic] vet helt på konspirationsteorier( därav den svenska titeln) , många av osannolik art, men är en intressant inlaga. Den har laddats ner av miljoner, har skapat en folkrörelse och går som teaterpjäs världen över. Samtidigt har den förkastats av etablissemanget, senast en BBCdok. igår i SVT. Jag anser att någon kanal i Sverige måste ha modet att visa den i sin helhet. Inte bara plocka ut delar ur den, som igår…. Vår kanal har ju förmånen att visa en rad motbilder till Loose change, och därför tycker jag att den är viktig att visa.”

TV4 Fakta säger att filmen presenterar en konspirationsteori ”av osannolik art” (vilket är en eufemism för godtyckligt nonsens). De säger inte desto mindre att filmen är ”intressant”. De säger att ”etablissemanget” har förkastat filmen (vilket de gjorde rätt i), men TV4 Fakta har ”modet” att visa denna film (mod?). Detta är ”viktigt” (varför?). Hur som helst, säger TV4 Fakta, kan ingen anklaga dem för att ta ställning för eller emot denna film, eftersom de dessutom visar ”motbilder” (kräver grundlöst nonsens att man kommer med en ”alternativ” förklaring?). Vad är det som ligger bakom TV4 Faktas rationaliseringar här? Det är agnosticism.

Vad är agnosticism? Agnosticism är idén att kunskap är, i princip, omöjligt och att det enda ”rimliga” därför är att avstå från att ta ställning. I teologiska sammanhang innebär agnosticism att man säger följande: ”Kanske, kanske inte, finns det en Gud. Jag vet inte, ingen vet, ingen kan veta”. Agnosticism är inte detsamma som att bara säga att man inte vet när man faktiskt inte vet. Om du studerar två teorier och upptäcker att det finns lika mycket som talar för dem, då är det helt i sin ordning att du säger: ”Jag vet inte”. Det är också helt i sin ordning att du inte tar ställning. Om du däremot upptäcker att överväldigande bevis talar för den ena teorin och ingenting talar för den andra, och ändå säger du: ”Jag vet inte” – då är det ett utslag för agnosticism.

Agnostiker vill gärna framställa sig själva som ”rättvisa, ”ärliga”, opartiska”, etc. I själva verket är deras hållning fullständigt irrationell. Det finns inte någon anledning att säga ”Jag vet inte” om du står inför två teorier, där den ena kan backas upp med fakta och logik, och den andra inte backas upp med någonting alls. Vad är det man inte vet för att kunna dra en slutsats? (Man är inget annat än en patetisk fegis om man inte kan ta ställning i en sådan här situation.)

Agnostiker ställer ofta upp allvetande som en implicit standard för att ursäkta sin agnosticism, men detta är en irrationell standard. Människor är inte allvetande, men vi behöver inte vara allvetande för att kunna veta någonting med säkerhet. Allt som krävs för att vi ska ha rätt att vara säkra på vår sak är att vår kunskapskontext ger oss rätt till det. Om allt vi vet talar för en slutsats och inget talar för motsatsen, då har vi rätt att – inom denna kontext – dra slutsatsen med säkerhet.

Agnostiker brukar vända på bevisbördan. Om du till exempel säger att Gud inte existerar, då är agnostikern den som säger: ”Gud är ovetbar. Så hur kan du bevisa att Gud inte existerar?” Men bevisbördan ligger alltid på den som säger att något är fallet, inte på den som inte säger att något är fallet. Vidare är okunskap som sådant inget argument för eller emot någonting. (Att hänvisa till okunskap som ett argument är ett logiskt felslut.)

Agnostikerna använder ofta sin okunskap som ett argument för att göra prognoser om att saker, som de inte känner till, kanske kan bli bevisade i framtiden. ”Kanske det inte finns några bevis för Gud idag. Men vem vet? Imorgon kanske det gör det. Hur som helst kan jag inte ta ställning”. Men hur kan man göra prognoser om det principiellt ovetbara? På vilka grunder gör man sådana här prognoser? Varför tror de att det kanske dyker upp bevis för Guds existens imorgon?

Agnosticism är naturligtvis ingen olyckshändelse. Begreppet myntades av Thomas Henry Huxley. Huxley tog naturligtvis intryck av den modern filosofi. I synnerhet tog han intryck av David Hume och Immanuel Kant.

Humes ”empiriska” meningsteori satte stopp för alla möjligheter att besvara grundläggande metafysiska frågor. Enligt Hume var allt som vi inte kunde verifiera genom direkt erfarenhet rent nonsens. Så eftersom vi inte kan ”se” kausalitet (allt vi ser är ”händelser i följd”), är det ”nonsens”. Eftersom vi inte kan ”se” ett ”jag” när vi ägnar oss åt introspektion (allt vi ser är ”förnimmelseknippor”), så det är ”nonsens”. Vi kan inte se en ”yttervärld” (allt vi ser är vår ”erfarenhet”), om vi med det menar en värld bortom vår erfarenhet, så även detta är ”nonsens”. Etc. Vi kan och behöver visserligen inte utesluta att dessa saker finns, säger Hume. I synnerhet inte när det kommer till våra vardagliga liv, då vi måste förlita oss på dessa saker. Men vi kan, enligt Hume, inte säga att vi har några rationella skäl att tro på dessa saker heller. (Att vi ändå envisas med att gå runt och tror på dem beror står endast att finna i inbillningen och vanans makt.)

Då som nu insåg många att Humes filosofi utgjorde en attack mot förnuftet. Och i den mån man tog den på allvar, skulle den göra naturvetenskapen omöjlig. Kant sade att han ville rädda naturvetenskapen från Hume. Olyckligtvis bestod Kants ”svar” till Hume att göra världen, som vi erfar, kausalt ordnad genom att förklara kausaliteten som en subjektiv skapelse hos det mänskliga medvetandet. Men, betonade Kant om och om igen, vi erfar bara världen som den ”framträder” för oss (”fenomenvärlden”), inte världen som den ”egentligen” är (”noumenalvärlden”). Världen som den ”egentligen” är, är något för oss helt ovetbart. Ser vi till världen som den ”framträder” för oss, har vi inga skäl att tro på Gud, men vem kan utesluta att Gud existerar i världen så som den ”egentligen” är? Denna värld är ju trots allt principiellt ovetbar.

Resultatet av Hume och Kants filosofi är människor som säger: ”Hur vet du att solen går upp imorgon? Bevisa det!”, eller: ”Hur vet du att det inte finns en Gud? Vi kan ju trots allt bara veta världen så som den framträder för oss”. Eller, i en mer ”modern” kontext: ”Hur vet du att attacken mot World Trade Center inte utfördes av George Bush? Bevisa det om du kan!”, eller: ”Hur vet du att de påstådda ‘offren’ för terrorattackerna den 11 september 2001, inte var inblandade i konspirationen? Kan du bevisa det?”

Humes filosofi rationaliserar grundlöst tvivel som, enligt agnostiker, måste ska tas på allvar. Kants filosofi rationaliserar grundlösa spekulationer som, enligt agnostiker, måste tas på allvar. Tillsammans ger Hume och Kants filosofi agnostiker en rationalisering för att jämställa det bevisade med det grundlösa.

Eftersom agnosticism, i sin essens, går ut på att man jämställer det bevisade med det grundlösa, är det egentligen inget annat än epistemologisk egalitarianism. Precis som etisk egalitarianism syftar till att utradera skillnaderna mellan de moraliskt sett bästa och sämsta, genom att förstöra de bästa, syftar epistemologisk egalitarianism till att utradera skillnaden mellan det bevisade och det obevisade, genom att behandla det obevisade som om det var bevisat. Men precis som etisk egalitarianism endast resulterar i förstörelse av rättvisan, resulterar epistemologisk egalitarianism i förstörelse av kunskap.

Försök bara föreställa er vad som skulle hända om våra vetenskapsmän blev agnostiker som vägrar ta ställning mellan det bevisade och det grundlösa. Då skulle vetenskapen inte bara börja stagnera, den skulle förstöras. På samma sätt bidrar TV4 Faktas agnosticism till att kraftigt devalvera innebörden av fakta genom att sända ”dokumentärfilmer” som Loose Change.

Det är här viktigt att betona att det grundlösa eller godtyckliga saknar helt ett epistemologiskt värde. Leonard Peikoff förklarar:

”An arbitrary claim has no cognitive status whatever. According to Objectivism, such a claim is not to be regarded as true or as false … The truth is established by reference to a body of evidence and within a context; the false is pronounced false because it contradicts the evidence. The arbitrary, however, has no relation to evidence, facts, or context. It is the human equivalent of [noises produced by] a parrot … sounds without any tie to reality, without content or significance.

In a sense, therefore, the arbitrary is even worse than the false. The false at least has a relation (albeit a negative one) to reality; it has reached the field of human cognition, although it represents an error—but in that sense it is closer to reality than the brazenly arbitrary”. (Ur The Philosophy of Objectivism, föreläsning 6, via The Ayn Rand Lexicon.)

Hur bör man då förhålla sig till det godtyckliga? Peikoff: ”If it is arbitrary, it is entitled to no epistemological assessment at all; it is simply to be dismissed as though it hadn’t come up…” Detta är vad TV4 Fakta borde ha gjort med Loose Change. Detta är också normalt sett vad vi gör när vi hör godtyckligt nonsens. Agnostikerna vid TV4 Fakta valde istället att ta det på allvar.

Därför måste man fråga sig: Om man kan sända Loose Change, som om det var en film värd att ta på allvar, vad kan man då inte sända? Kommer de att sända ”dokumentärfilmer” som säger att Förintelsen aldrig ägde rum? Kommer de att sända ”dokumentärfilmer” som säger att det finns en världsomfattande judisk konspiration? Eller kommer de att sända ”dokumentärfilmen” Expelled som säger att en konspiration bland biologer utestänger anhängare av Intelligent Design?

Att TV4 Fakta sänder smaklöst, godtyckligt nonsens som Loose Change är inget mindre än en skandal – en epistemologisk skandal.

15 reaktioner på ”En epistemologisk skandal

  1. Det vore rätt trist om de bara sände dokumentärer vars åsikter eller slutsatser kanalens anställda (som väljer materialet) håller med om. Nej, då är det mer intressant om de sänder olika dokumentärer som framför olika åsikter om samma händelser, även om vissa åsikter saknar grund och är nonsens. Då får ju faktiskt tittaren använda sitt förnuft själv och lära sig att inte lita på allt han ser. Och betrakta det som underhållning, vilket dokumentärer trots allt är.

    Tänk om bokförlag bara publicerade böcker som redaktörerna tyckte hade rätt om allt eller var vetenskapligt baserade. Visserligen är det inget fel med bokförlag som gör så, men tycker du det är fel av stora bokförlag som mest ser till hur bra en bok kan sälja snarare än hur korrekt de anser innehållet vara? Att de inte bryr sig om innehållets grad av vetenskaplighet betyder inte att de stöder det, eller att de är irrationella. Det kan snarare betyda att de vill tjäna pengar och anser att det finns en ”marknad för produkten”. Och det är nog samma med dokumentärkanaler – eller bör vara det, i min åsikt.

  2. ”Men bevisbördan ligger alltid på den som säger att något är fallet, inte på den som inte säger att något är fallet.”

    Det är fallet att gud existerar vs. Det är fallet att gud inte existerar.

    Det är inte fallet att gud existerar vs. Det är inte fallet att gud inte existerar.

    För mig tycks bevisbördan ligga hos alla som hävdar någonting överhuvudtaget, om denna får mothugg.

  3. ”Försök bara föreställa er vad som skulle hända om våra vetenskapsmän blev agnostiker som vägrar ta ställning mellan det bevisade och det grundlösa.”

    Eftersom de flesta vetenskapsmän är agnostiker gällande hypoteser är det ganska enkelt. Att vara agnostiker innebär inte att man vägrar ta ställning utan att man helt enkelt inte dogmatiskt säger att sannolikheten för en teori är 1 eller 0. Om du gör detta slutar du syssla med vetenskap eftersom det innebär att ingen information du samlar in kan ge dig en rationell anledning att ändra åsikt, och detta är inte önskvärt inom vetenskapen.

  4. Tonbandgeraet/
    Det finns inga som helst bevis för att det finns en (eller flera) gud(ar) och mycket som pekar mot att det skulle finnas en (eller flera) gud(ar). Att då säga ”men man kan ju aldrig veta” är bara dumt.

  5. jojjo: Vi kan vända på det, skulle du verkligen vilja tillskriva dig påståendet : ”vi kan med deduktiv säkerhet säga att gud inte existerar”. Det förutsätter i princip perfekt kunskap om hela universum, vilket jag gissar att varken du eller jag besitter.

  6. Fast ej deduktiv säkerhet (vilket är det som krävs för att ni skall kunna förkasta agnosticism). Du länkar ju till Dawkins på din site, du borde följa i hans fotspår och bli agnostiker själv. Det är den enda positionen som kan anses som kompatibel med modern vetenskap.

  7. Hmm. Signaturen ”Tonbandgeraet” är förvisso redan blockerad på min blogg, för hans åsikt om att barnbordeller skulle vara en fråga om ”frivilliga avtal”.

    Men att ”de flesta vetenskapsmän är agnostiker gällande hypoteser” måste ändå betraktas som absurt prima facie. Om jag nu inte uttalar mig agnostiskt här, måste jag väl vara en dogmatiker. Till skillnad från en riktig vetenskapsman, påstår jag dogmatiskt att Darwin inte betraktade sin evolutionsteori med agnosticism. Jag hävdar också, med samma dogmatism, att Newton inte förhöll sig agnostisk till sin egenhändigt ihopknåpade mekanik. Vill jag vara riktigt dogmatisk – och varför inte? – påstår jag även att vetenskapsmän sällan är agnostiskt inställda till vare sig evolutionen eller gravitationskraften. Sällan hör man någon vetenskapsman (eller någon annan för den delen) säga: ”Kanske finns det gravitation och kanske finns det inte, man kan ju inte så noga veta.”

    En vetenskapsman som alltjämt förhåller sig agnostisk, är inte en vetenskapsman utan en omöjlighet. Det är ju självuteslutande: påstår man att man skall förhålla sig agnostisk till alla hypoteser, då förhåller man sig absolut bergsäkert till detta påstående.

    Ja, om det här nu inte är rena självklarheter. Men ibland behöver också det självklara yttras och försvaras.

  8. Misstaget du gör är det gamla vanliga, du attackerar en position som inte är under diskussion. Agnosticism innebär enbart att man inte hävdar att något är absolut säkert. Richard Dawkins är exempelvis agnostiker gällande gud, men det betyder inte att han menar att det är 50/50 chans att gud existerar. Mycket svårare än så är det inte.

  9. Ett PS: Jag har inte för vana att blockera folk på grund av rena meningsskiljaktigheter. Men detta med barnbordellerna har diskuterats sida upp och sida ner, och man kan inte vara annat än illvillig, om man påstår att objektivismen saknar argument mot dem. Påstår man att det är en fråga om frivilliga avtal, när föräldrar lämnar bort sina barn till bordeller där de skall erbjuda sexuella tjänster, har man helt enkelt inte på min blogg att göra. Vill man ursäkta övergrepp på barn, då får man göra det på andra ställen än på min blogg.

    Tomas: Jo, det är så sant så.

  10. Agnosticism är i regel inget annat en ett tecken på att personen ifråga vill slippa att bli kallad ”ateist”, som åtminstone historiskt sett har varit ett begrepp med pejorativ karaktär.

    Om man är agnostiker så måste man i konsekvensens namn förkasta alla möjligheter att analysera argument för och emot Guds existens, eftersom man hävdar att vi inte överhuvudtaget kan ha kunskap i frågan. Men hur kan agnostikern känna till DETTA ”fakta” om frågans natur? Låter ungefär som den skeptikerns ”ingen kunskap är möjlig”, en mycket svår (och onödig) position att försvara.

    Och… givet att ”Gud” har de attributer man ofta tillskriver denne så kan vi med deduktiv säkerhet säga att en sådan entitet inte existerar, eftersom det är ett självmotsägande koncept precis som runda fyrkanter eller gifta ungkarlar.

    Sedan så är Dawkins uttalad ateist och inte agnostiker.

    Jättebra blogginlägg för övrigt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s