Egalitarianismens pris

I Sverige får vi ständigt höra en klagan över de växande inkomstklyftorna. Detta, sägs det, är ett stort samhällsproblem. Vilka är det främsta målet för denna klagan? Det är de verkställande direktörerna vid våra största företag. Varför? Det är uppenbart. De tjänar ju flera miljoner om året; det går ju ofta flera arbetares årsinkomster för varje sådan vd. Det är alltid någon som indignerat undrar: ”Ingen är väl värd så mycket pengar?”

Nu har denna klagan inte stoppat inkomstklyftorna från att växa. Men de har säkert haft någon inverkan på det svenska näringslivet. Tillsammans med de väldigt progressiva och väldigt höga inkomstskatterna, har denna klagan säkert sänt ut en mycket klar signal och den är att dessa höga inkomster inte är moraliskt acceptabla i Sverige. De allra flesta anser att de är ”orättvisa”.

Idén som ligger bakom klagan mot höga inkomstklyftor är egalitarianismen. Egalitarianismen är idén att alla människor är lika mycket värda och därför förtjänar de alla samma levnadsstandard. Därför är inkomstskillnader som sådana misstänksamma och moraliskt tvivelaktiga. De är, enligt detta synsätt, i grunden orättvisa och måste därför bekämpas med alla tillgängliga medel.

En fråga som vi sällan ställer oss är: Varför skulle alla människor vara värda samma levnadsstandard? Välstånd växer inte på träd. Nej, välstånd måste, trots allt, produceras och bara den som producerar det kan göra ett moraliskt anspråk på det. Eftersom en del är mer produktiva än andra, är det bara rättvist att en del också är rikare än andra.

Att ta pengar från de som har producerat det och ge dem till de som inte har gjort det, är ju faktiskt inget annat än ren och skär orättvisa. Ändå är detta vad egalitarianismen går ut på. Därför är egalitarianismens essens inte rättvisa, utan anti-rättvisa.

Eftersom våra vd:ar är betydligt mer produktiva än de vanliga arbetarna, är det bara rättvist att de också har en betydligt högre lön. De, liksom alla andra, förtjänar deras inkomster i kraft av deras oerhört krävande och produktiva arbete. Det är därför människor är villiga att betala ut deras höga löner.

Ekonomen Walter Williams har ett mycket bra exempel som nästan talar för sig själv:

Is a CEO worth millions of dollars to a corporation? When Jack Welch became General Electric’s CEO in 1981, the stock market judged the company to be worth about $14 billion. Through hiring and firing, buying and selling, Welch turned the company around before he retired in 2001. Today, GE is worth nearly $500 billion, making it one of the most valuable companies in the world. What’s a CEO worth for providing the brains and leadership to turn a $14 billion corporation into one worth $500 billion? (”Are CEOs Overpaid?”)

Så vd:arna förtjänar visst sina höga löner. Men vad gör du om du tycker att du inte får den lön som du förtjänar? Du söker din lycka på andra håll.

Precis som svenska sjuksköterskor och läkare söker bättre betalda jobb i andra länder, söker svenska vd:ar bättre betalda jobb i andra länder. De vill, som alla andra, bara ha den lön som de tycker att de är värda. Och precis som låga löner inom den svenska sjukvården innebär att vi går miste om många duktiga sjuksköterskor och läkare, går vi inom det svenska näringslivet också miste om många duktiga vd:ar.

Bengt Lejsved, som har jobbat som chefsrekryterare i mer än 20 år, rapporterar i SvD Brännpunkt 2008/08/16:

För ett par år sedan gjorde jag en undersökning inom Heidrick & Struggles av hur många svenskar vi hade i vår databas som dels jobbade utomlands, dels jobbade i icke-svenska bolag och som intervjuats för ett toppjobb utomlands. Vi fann cirka 1 500 sådana personer.

Min bedömning är att det idag finns åtminstone 2000 svenskar på toppjobb i icke-svenska företag utomlands.

Omvänt finns ytterst få icke-svenskar som vd:ar i Sverige­baserade globala bolag. Jag har flera gånger varit engagerad för att hitta vd:ar till svenska internationella bolag. I uppgiften har ingått att söka över hela världen.

Varje sådant uppdrag har slutat i en svensk lösning; det blir helt enkelt för dyrt att ”importera” toppchefer till Sverige.

Det borde inte vara särskilt svårt att se hur näringslivet, ekonomin och vårt välstånd skulle kunna lyfta rejält, om vi kunde och ville konkurrera om de bästa vd:arna, genom att erbjuda dem de ”provocerande” löner som de faktiskt förtjänar.

Hur mycket mer jobb, hur mycket mer välstånd och hur mycket mer ekonomiska framsteg, skulle vi inte se, om våra storföretag var drivna av världens bästa vd:ar? Det är nog omöjligt att avgöra, men skadan är inte desto mindre verklig.

Att vi förlorar de mest produktiva, eftersom den svenska allmänheten inte ”tål” inkomstskillnader, är bara tragiskt. Det är priset för att hålla jämlikhet – inte rättvisa – som idealet. Detta är därför bara ännu ett exempel på att rättvisa – inte omfördelningspolitik baserad på egalitarianism – ligger i allas långsiktiga, rationella egenintresse.

16 reaktioner på ”Egalitarianismens pris

  1. Det där är en väldigt provokativ uppfattning. När man försöker förklara sådant för folk i allmänhet uttrycker de sig alltid som att de blivit bestulna eller antyder att underbetalda som utför ”viktigare saker” borde få pengarna. Att sjuksköterskor är drabbade av planekonomin går inte att påtala för då vill man att det ska ”bli som i USA”. Där ligger döende i rännstenen överallt, om man får tro ”folk”.

  2. fast nu kommer vän av ordning att säga att stekare som lever på föräldrars och släktens pengar har en mycket högre levnadsstandard än vad de förtjänar

  3. Alexander:
    Varje förälder/släkting får väl avgöra hur mycket de vill ge till sina barn/släktingar?

    Svanis:
    Du skrev om detta 9 mars 2005. :)

  4. McVicar: Jag rapporterade om Walter Williams artikel redan då och många gånger igen efter det. Men denna gång är den primära poängen att våra relativt låga löner gör att vi går miste om vd:ar till andra länder. Inte bara att vd:arna förtjänar sina löner.

  5. Då tillrättavisar man denna ”vän av ordning” genom att helt enkelt påpeka att jag bara talar om folk som jobbar för sina pengar och att förekomsten av stekare inte bevisar någonting annat än att en del rika föräldrar inte vet hur de ska uppfostra sina barn.

  6. Japp – jag är tillbaka (kort)

    Då ska vi se vad som är fel här då…
    ”I Sverige får vi ständigt höra en klagan över de växande inkomstklyftorna. Detta, sägs det, är ett stort samhällsproblem. Vilka är det främsta målet för denna klagan? Det är de verkställande direktörerna vid våra största företag. Varför? Det är uppenbart. De tjänar ju flera miljoner om året; det går ju ofta flera arbetares årsinkomster för varje sådan vd. Det är alltid någon som indignerat undrar: “Ingen är väl värd så mycket pengar?”

    Nu har denna klagan inte stoppat inkomstklyftorna från att växa.”

    Frågan om varför??? – klyftorna växer är intressant och något som jag skulle vilja att du skrev något om.

    ” Men de har säkert haft någon inverkan på det svenska näringslivet. Tillsammans med de väldigt progressiva och väldigt höga inkomstskatterna, har denna klagan säkert sänt ut en mycket klar signal och den är att dessa höga inkomster inte är moraliskt acceptabla i Sverige. De allra flesta anser att de är “orättvisa”.”

    Jag tycker att det är bättre med en plattare löne modell – japp
    Och det tycker jag är rättvist (och effektivt)

    ”Idén som ligger bakom klagan mot höga inkomstklyftor är egalitarianismen. Egalitarianismen är idén att alla människor är lika mycket värda och därför förtjänar de alla samma levnadsstandard. Därför är inkomstskillnader som sådana misstänksamma och moraliskt tvivelaktiga. De är, enligt detta synsätt, i grunden orättvisa och måste därför bekämpas med alla tillgängliga medel.”

    Jag tror inte att majoriteten tycker så – dom flesta tycker nog som jag.
    Att det är bra med viss olikhet – men det får inte bli förmycket

    ”En fråga som vi sällan ställer oss är: Varför skulle alla människor vara värda samma levnadsstandard? Välstånd växer inte på träd. Nej, välstånd måste, trots allt, produceras och bara den som producerar det kan göra ett moraliskt anspråk på det. Eftersom en del är mer produktiva än andra, är det bara rättvist att en del också är rikare än andra.”
    Japp

    ”Att ta pengar från de som har producerat det och ge dem till de som inte har gjort det, är ju faktiskt inget annat än ren och skär orättvisa.”

    Japp – det är arbetarna som har producerat alla varorna och tjänsterna.
    Ändå får ägarna alla pengar – rättvist?

    ” Ändå är detta vad egalitarianismen går ut på. Därför är egalitarianismens essens inte rättvisa, utan anti-rättvisa.”

    ”Eftersom våra vd:ar är betydligt mer produktiva än de vanliga arbetarna, är det bara rättvist att de också har en betydligt högre lön.”

    Det är som in 100 meters finalen – Någon är bara lite lite snabbare . Det är denna person som får pengar från Nike se. Jag har varit medlem i styrelsen på företag.
    Och jag kan säga dig- En VD är kanske bra och kunnig. Men han är knappast ”betydligt mer produktiv”. Kanske upptill 2x mer produktiv än en 7-4 jobbare.
    Sedan att vissa personer fixar så att vissa företag går som raketer – är en annan sak.
    Ofta är det personalen på företaget som har fixat framgången – men styrelse och vd har bara ”varit med på ett hörn”. Denna personal får oftast – inget som tack för det jobbet.

    ” De, liksom alla andra, förtjänar deras inkomster i kraft av deras oerhört krävande och produktiva arbete. Det är därför människor är villiga att betala ut deras höga löner.”

    Nej det är det inte. Att folk betalar dessa löner är för att ”det går”. Det finns oerhört massa vinster/kapital som genereras i företag och dessa pengar måste förbrukas på något sätt. Ofta väljer ägarna att dela ut vinster till sig själva och styrelse / VD. Det sista dom kan tänka sig är att ge det som lön till ”vanliga människor”
    Anledningen till det är precis som du skriver- att man tror att man har bra folk. Men även att det finns en kultur en sk ”elit” som håller varandra om ryggen. Och det är naturligt vis för att man ska tjäna ännu mer pengar.

    ”Ekonomen Walter Williams har ett mycket bra exempel som nästan talar för sig själv:
    Is a CEO worth millions of dollars to a corporation? When Jack Welch became General Electric’s CEO in 1981, the stock market judged the company to be worth about $14 billion. Through hiring and firing, buying and selling, Welch turned the company around before he retired in 2001. Today, GE is worth nearly $500 billion, making it one of the most valuable companies in the world. What’s a CEO worth for providing the brains and leadership to turn a $14 billion corporation into one worth $500 billion? (“Are CEOs Overpaid?”)”

    Japp- men det är inte här den totala BNP höjningen globalt sett sker.
    Jag vet att det är här skon klämmer . ALLA moderat krafter har denna test som sin heligaste – Och det är här det hela blir intressant. Det är dock fel att glo för mycket på detta fenomen. Även om det är bra, det man missar är att det innebär att något annat företag kommer att gå sämre.

    ”Så vd:arna förtjänar visst sina höga löner.”

    Ja och nej – rimlig lön ja – fantasi nej

    ” Men vad gör du om du tycker att du inte får den lön som du förtjänar? Du söker din lycka på andra håll.”

    Säg det till plåtarbetarna i Gambia

    ”Precis som svenska sjuksköterskor och läkare söker bättre betalda jobb i andra länder, söker svenska vd:ar bättre betalda jobb i andra länder. De vill, som alla andra, bara ha den lön som de tycker att de är värda.”

    Om man kan få ett jobb som VD i tex USA är det toppen- Då kan man tjäna massor av pengar pga att vi har så olika system. Då har man fått som utbildning betald i SWE men betalar inte igen den via skatten. Sedan när man har massor av pengar och vill ha svenska trygghet – då flyttar man hem i SWE när man blir gammal. Vi borde inte släppa in dom tycker jag.

    ” Och precis som låga löner inom den svenska sjukvården innebär att vi går miste om många duktiga sjuksköterskor och läkare, går vi inom det svenska näringslivet också miste om många duktiga vd:ar.”

    Det är svårt att konkurrerar med världens rikaste land Norge – Dom har Olja

    ”Bengt Lejsved, som har jobbat som chefsrekryterare i mer än 20 år, rapporterar i SvD Brännpunkt 2008/08/16:

    För ett par år sedan gjorde jag en undersökning inom Heidrick & Struggles av hur många svenskar vi hade i vår databas som dels jobbade utomlands, dels jobbade i icke-svenska bolag och som intervjuats för ett toppjobb utomlands. Vi fann cirka 1 500 sådana personer.
    Min bedömning är att det idag finns åtminstone 2000 svenskar på toppjobb i icke-svenska företag utomlands.
    Omvänt finns ytterst få icke-svenskar som vd:ar i Sverige­baserade globala bolag. Jag har flera gånger varit engagerad för att hitta vd:ar till svenska internationella bolag. I uppgiften har ingått att söka över hela världen.”

    Det är pga ”den svenska modellen” som är suveraän , men den har den nackdelen att ingen från USA vill jobba här pga dom höga skatterna.
    Det beror på det knäppa amerikanska systemet – inte vårat fel.
    Men iofs vi är så pass bra att vi kan plocka VD från SWE.

    ” Varje sådant uppdrag har slutat i en svensk lösning; det blir helt enkelt för dyrt att ”importera” toppchefer till Sverige.”

    ”Det borde inte vara särskilt svårt att se hur näringslivet, ekonomin och vårt välstånd skulle kunna lyfta rejält, om vi kunde och ville konkurrera om de bästa vd:arna, genom att erbjuda dem de “provocerande” löner som de faktiskt förtjänar.”

    HAHA – in your dreams- Det som kan lyfta svenska företag är en bättre företagskultur där man tar tillvara kompetensen som finns få företaget.
    En VD är mer som en fotbolls coatch – viktig med han spelar inget boll.
    Dvs jobbet görs av spelarna och dom behöver motivation och utrymme.

    ”Hur mycket mer jobb, hur mycket mer välstånd och hur mycket mer ekonomiska framsteg, skulle vi inte se, om våra storföretag var drivna av världens bästa vd:ar? Det är nog omöjligt att avgöra, men skadan är inte desto mindre verklig.”

    Inte mycket – men något kanske.

    ”Att vi förlorar de mest produktiva, eftersom den svenska allmänheten inte “tål” inkomstskillnader, är bara tragiskt. Det är priset för att hålla jämlikhet – inte rättvisa – som idealet. Detta är därför bara ännu ett exempel på att rättvisa – inte omfördelningspolitik baserad på egalitarianism – ligger i allas långsiktiga, rationella egenintresse.”

    Nej , det är direkt ekonomiskt skadligt att inte har en någorlunda platt lönekurva.
    Ur en massa synvnklar Jag ska dra några.
    – Ekonomiskt – pga att vi har ”omfördelningspolitik” så ger vi köpkraft till underklassen som har dålig köpkraft – Detta är hela motorn i vår ekonomin.
    När dom kan spendera dessa pengar – det är då BNP ökar och välståndet ökar.
    – Miljö . Det är så att lyxkonsumtion både är BNP skadligt och miljöskadligt då när rika spendera sina pengar blir det inte på ved eller mat. Nej nu snackar vi plastbåtar i miljon klassen.
    – politiskt / socialt – Det sämsta man kan ha är folk som blir arga pga att dom ser att andra har det bättre. Då har man skapat ett stort problem . AKA bilbränder i Frankrike.
    Och lösningen på detta är enligt högern – Mer polis Militär och fängelse.
    Dvs mer lidande för alla .
    – Det är inte storfinnansen som skapar nya saker . Det är vanliga människor som när dom har några korvören över -. Startar småföretag osv. Se på gnosjö
    Faktum är att storfinansen är väldigt dåliga på att skapa tillväxt.
    Ge vanliga människor möjligheten att blir aktiägare , det är då det händer något

  7. Nu är jag för fri marknaadsekonomi. Men det finns ett klipp som jag kan tippsa om.
    Allt där inte inte rätt – men det finns bitar där som ger alla något att fundera på.

  8. Kenneth: Du har mängder med fel, men jag ska bara dra några.
    – Köpkraft är inte alls någon motor i ekonomin. Det är produktionen, inte efterfrågan, som producerar välståndet (hur man nu kan missa detta, med rätt ordval är det pinsamt uppenbart)
    – Vad är mer lidande? Att låta brottslingar springa fria på gatorna och elda upp städer, eller att hålla dem bakom lås och bom? Ja, det kanske är jobbigt för brottslingarna att sitta inne, men det innebär betydligt mindre lidande för vanliga hederliga medborgare. Och vilka är mest värda vår sympati?
    – Plåtarbetare i Gambia har förmodligen mycket riktigt väldigt få möjligheter att byta jobb. Är detta svenska (eller amerikanska) VD:ars fel? Är det deras höga löner som gör att arbetarna i Gambia inte kan byta jobb? Nej, det är för att de lever under förtryck (av staten faktiskt, kan man misstänka) i ett u-land.
    – Vad som är lyxkonsumtion och inte är något som är relativt. Har man inte ved och mat så är allt utöver det lyxkonsumtion. Du verkar mena att allt detta är skadligt för vår ekonomi. Men detta skulle innebära att ju mer lyxkonsumtion, desto mindre BNP. Men som vi kan se genom att se oss omkring i världen är förhållandet snarast tvärtom. Men återigen så är det inte konsumtionen som är drivande, utan produktionen. Ju högre BNP, desto mer möjlighet för ”lyxkonsumtion”, vilket är detsamma som välstånd.

  9. Sry Svanberg jag bara måste svara på detta.

    ”Kenneth: Du har mängder med fel, men jag ska bara dra några.
    – Köpkraft är inte alls någon motor i ekonomin. Det är produktionen, inte efterfrågan, som producerar välståndet (hur man nu kan missa detta, med rätt ordval är det pinsamt uppenbart)”

    nej nej o nej. Hur ni kan komma till denna slutsats är obegripligt. I detta landet finns det massor av fabriker som ”vilken dag som helst” kan öka produktionen med 30%.
    Och detta med samma maskiner och arbetare och löner….
    ALLA företag har problem med att får upp efterfrågan på sina produkter.
    Det blir lågkonjuktur när alla tror att det ska bli dåliga tider och köper mindre.
    Det finns en bar historia som jag kan dra från verkligheten om en by i England.

    Det fanns en kol fabrik i ett samhälle i England. Där arbetare 50% av byns befolkning.
    Dom tillverkade kol för uppvärming av bostäder. Alla som jobba där köpte också denna kol till sin villa. Så man kan säga att 50% av tillverklingen gick till dom egna arbetarna. En dag bestämde ledningen för att köpa super duper dyra automatiska maskiner . Detta gjorde man. Förjlden blev att 70% av arbetarna fick sluta på företaget. Men vad hände sedan??? Jo då det blev massarbetslöshet i byn hade ingen några pengar. Och då sluta man köpa kol till sin kamin. Utan gick till skogen och ficka ved istället. Det tog bara ett år sedan gick företaget i KK. End of story
    Dvs företage förlora sin marknad , dom kunde inte sälja något längre.

    ”- Vad är mer lidande? Att låta brottslingar springa fria på gatorna och elda upp städer, eller att hålla dem bakom lås och bom? Ja, det kanske är jobbigt för brottslingarna att sitta inne, men det innebär betydligt mindre lidande för vanliga hederliga medborgare. Och vilka är mest värda vår sympati?”

    Det är en så att om man tror att det finns ”vanliga människor ” och ”brottslingar”
    Då tror man på steriotyper. Det finns ofc folk som alltid är konstiga. Men det finns en gigantisk grupp som är ”underklassen” Tricket är (som vi har lyckats med i SWE)
    Att få människor på gränsen till avgrunden att förbli hederliga och leva ett någorlunda bra liv. Så man ska ha sympati för ALLA människor och inte dela upp dom i grupper,.
    Ty skapar du grupper kommer det att bli motsättningar. Men det kanske är så ni vill ha det. ….. lite mysigt med hemlösa på gatorna.

    ”- Plåtarbetare i Gambia har förmodligen mycket riktigt väldigt få möjligheter att byta jobb. Är detta svenska (eller amerikanska) VD:ars fel? Är det deras höga löner som gör att arbetarna i Gambia inte kan byta jobb? Nej, det är för att de lever under förtryck (av staten faktiskt, kan man misstänka) i ett u-land.”

    Förtryck av våran stat då. Inte deras. Det ör vi som hindrar dom från att sälja till marknads pris och att kunna arbeta här eller i Norge.

    ”- Vad som är lyxkonsumtion och inte är något som är relativt”

    Relativt till vad?

    ”. Har man inte ved och mat så är allt utöver det lyxkonsumtion. Du verkar mena att allt detta är skadligt för vår ekonomi.
    Men detta skulle innebära att ju mer lyxkonsumtion, desto mindre BNP.”

    Japp mer lyx = mindre BNP

    ” Men som vi kan se genom att se oss omkring i världen är förhållandet snarast tvärtom. Men återigen så är det inte konsumtionen som är drivande, utan produktionen. Ju högre BNP, desto mer möjlighet för “lyxkonsumtion”, vilket är detsamma som välstånd.”

    Nej välstånd är när alla mår bra och har det bra. Annas blir det välstånd för några och inte för andra.

  10. Kenneth: Dina inlägg är faktiskt fyllda med mer eller mindre gigantiska fel. Jag har dock varken tid eller lust att förklara vad som är fel med precis allt du säger, från början till slut. Allt jag tänker göra är att rekommendera dig att studera lite rationell nationalekonomi och ekonomisk historia. Lästips: Capitalism: A Treatise on Economics (http://www.capitalism.net/) av George Reisman, Economics in One Lesson (http://www.fee.org/library/books/economics.asp) av Henry Hazlitt, The Capitalist Manifesto av Andrew Bernstein (http://www.aynrandbookstore2.com/prodinfo.asp?number=CB81B), How Capitalism Saved America (http://www.mises.org/store/How-Capitalism-Saved-America-The-Untold-History-of-Our-Country-from-the-Pilgrims-to-the-Present-P260.aspx) av Thomas DiLorenzo och Economic Policy (http://mises.org/etexts/ecopol.asp) av Ludwig von Mises.

  11. Kenneth: En sak till bara, rörande din lilla historia. Varför kunde arbetarna inte längre köpa kol till sin kamin? Jo, för de hade inget arbete, dvs de producerade ingenting som de kunde efterfråga kolen med. Produktion kommer först, sen kommer efterfrågan.

  12. Tomas:
    Tänkte du inte lite fel nu?
    ”Varför kunde arbetarna inte längre köpa kol till sin kamin? ”

    Därför att dom inte hade någon köpkraft.
    Man kan ge dom köpkraft genom 1. bidrag eller 2. lön.

    Sedan är det ganska oviktigt om man faktiskt gör något på jobbet.

    ”Jo, för de hade inget arbete, dvs de producerade ingenting som de kunde efterfråga kolen med. ”
    Nej men observera att företaget kunde producera lika mycket eller mer.
    Varför har man företag? Jo för att alla människor ska ha en bra privat ekonomi. Ett företag är bara en byggnad med maskiner. Allt överskott skall gå till privat konsumtion.

    Obesevera att här kan man producera oändligt med kol nästa. Men man kan inte sälja det. Man har tänkt fel. Tanke felet är: Att göra ”företaget” rikt.
    Men problemet är att ingen har nytta av ett rikt företag. Utom han som äger det. Och han köper alltid samma mängd kol. Resten av pengarna lägger han på banken. Pengar är som blod. Det måste cirkulera. Och hela kroppen behöver blod.

    Varför kommer produktionen först? Du har fel . Det är efter frågan och köpkraften som är dom viktigaste krafterna.

    observera att allt som produceras måste konsumeras.

  13. Kenneth: Jag kom faktiskt på en sak. Om du inte har tid eller lust eller råd att läsa den litteratur som jag hänvisade till, även om du bör göra det för det skulle exponera dig för grundläggande kunskaper om ämnet nationalekonomi, kan jag rekommendera dig en ganska bra essä i ämnet som är skriven av mig. Den heter ”Keynes är ond” (http://dwyfl.org/~knast/filer/Keynes_ar_ond.pdf) och förklarar faktiskt vad som är fundamentalt fel med hela ditt resonemang. Efter du har läst den kan du läsa Reismans essä ”Production vs Consumtion” (http://www.capitalism.net/articles/Production_v_Consumption.html)

  14. Kenneth: Ditt problem är att du gör det felet som avhandlas i en av böckerna som Svanberg rekommenderade, Economics in One Lesson av Henry Hazlitt. Lektionen är att bra ekonomer tittar på effekterna för inte bara en grupp, utan för alla, och inte bara på kort sikt, utan även på lång sikt.

    Observera att allt som produceras inte med nödvändighet måste konsumeras, men allt som konsumeras måste först ha producerats. Innan du förstår det så tror jag inte att du kommer förstå vad du gör för fel.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s