Inflaterad ignorans

Nationalekonomen Ingemar Bengtsson skrev i SvD Brännpunkt 2008/08/12:

Det är hög tid att i grunden reflektera över vad vi avser med begreppet inflation. Inflation är faktiskt inte liktydigt med måttet på inflation. En karta stämmer mer eller mindre väl överens med verkligheten, men den är aldrig verkligheten.

Inflation handlar om att nominella priser stiger utan att några relativprisförändringar sker. Det är bara under vissa omständigheter som våra mått på inflation samman­faller med den faktiska inflationen.

Olyckligtvis vet inte heller Ingemar Bengtsson vad inflation är eller vad det orsakas av. Vilket inte heller är så konstigt. Nu för tiden lär man nämligen inte ut detta vid universiteten, om man nu någonsin gjorde det. (I varje fall gjorde man inte det i Lund när jag läste nationalekonomi för några år sedan.)

Men om ni trodde att de som jobbade vid riksbanken visste vad de sysslade med, då trodde ni tyvärr fel. De som jobbar vid riksbanken vet inte heller vad inflation är eller vad det orsakas av. Företrädare för riksbanken svarar nämligen på Bengtssons debattartikel i SvD Brännpunkt 2008/08/14 så här:

Vår [riksbankens] uppgift är att förhindra att prisuppgångar på vissa varor sprider sig så att vi får en allmän prisuppgång, det vill säga en för hög inflation. Målet är att inflationen ska utvecklas stabilt kring 2 procent.

Felet som både Bengtsson och riksbanken begår är att definiera inflation som en allmän prisstegring. Detta är den vanliga definitionen, men tyvärr är det också en inkorrekt definition. En korrekt definition är: ”en ökning av penningmängden som är snabbare än ökningen av tillgången på guld”. Vilket i praktiken betyder: ”en ökning av penningmängden som är orsakad av staten”.

Varför är detta den korrekta definitionen? Av lathet hänvisar jag er till kapitel 19 i dr George Reismans bok, Capitalism: A Treatise on Economics.

Den mycket korta förklaringen är dock att inflation blir ett obegripligt fenomen om man väljer att definiera den i termer av verkan och inte i termer av orsak. För då har vi helt plötsligt hur många ”förklaringar” som helst på inflation, förutom, märkligt nog, den enda rätta (att riksbanken ökar penningmängden). Således kommer folk att t ex försöka förklara inflation med ”girighet” och ”själviskhet” hos kapitalister, som ju envisas med att höja sina priser, och arbetare, som ju envisas med att kräva högre löner.

Vilka slutsatser kommer alldeles för många att dra av sådana ”förklaringar”? Att det måste vara något fel på det kapitalistiska systemet och på människor i största allmänhet. Vad tenderar dessa slutsatser att leda till? Som historien entydigt visar: etatism; mer kontroll, mer regleringar, mer skatter, mer tyglar. Mindre frihet och mindre välstånd.

Därför är detta viktigt. För så länge nationalekonomer, politiker, intellektuella, allmänheten och riksbanken själv inte vet vad inflation är eller vad det orsakas av, kommer denna debatt att plågas av enorm förvirring. Vad intelligentian än föreslår under sådana omständigheter lär vara fullkomligt dömt att misslyckas. För bevis här: se de två inlägg i debatten som jag nyss refererade till.

28 reaktioner på ”Inflaterad ignorans

  1. Fast i frånvaro av guldmyntsfot blir väl denna definition något obegriplig, den med? Som det är nu så borde väl inflationen vara just ökningen av penningmängden, punkt?

  2. Totalt obegripligt blir det inte. Men för att gardera mig lite skrev jag: ”Vilket i praktiken betyder: ‘en ökning av penningmängden som är orsakad av staten'”. Men det var väl inte klart nog.

  3. Sant. Jag måste skaffa mig den där boken någon dag. Men det är lustigt, jag läste ju hela texten inklusive din gardering. Men sen glömde jag av det när jag skulle kommentera.

  4. Nu är jag ingen Reismanit och har inte läst boken som refereras ovan, så jag kan inte direkt anmärka på ovanstående definition, men vad jag minns är en annan definition av inflation ungefär

    ”En ökning av penningmängden som går snabbare än och/eller inte motsvaras av en ökning av produktiviteten”

    Det vill säga, pengar som inte har någon backning i form av produktionskapacitet i någon form (ofta orsakad av statliga ingrepp, kanske utfärdande av statspapper utan verklig täckning i form av produktionskraft). Det blir lite enklare att tänka sig det hela i ett system med fiatvaluta då, istället för i ett med guldmyntfot. Och det här lär man sig vid universiteten :)

    Men visst är det fånigt att man alltid använder den där prisdefinitionen även i principiella diskussioner, bara för att man räknar på det viset. Det är ju bara något slags närmevärde eftersom det inte är särskilt enkelt att mäta inflationen på andra sätt, det går ju liksom inte att mäta den direkt.

  5. Tomas: Alternativt är det mycket bra för din fritid ;-)

    Men visst, Reismans bok är ett monster. Jag personligen har bara läst inledningen, för jag orkar inte ta till mig jättelånga texter över skärmen (och att köpa boken kostar både skjortan, byxorna och lite till).

    Skall man läsa den så borde man nog köpa den dock. Och det lär jag väl göra någon gång i framtiden.

  6. Jag köpte den 2002 från bokus.com. Då kostade den mig ca 1000 kr. Men en kompis till mig beställde den direkt ifrån Capitalism.net och fick den för ca 600-700 kr. Det är en del pengar. Men om man bara tänker läsa _en_ bok i ämnet nationalekonomi, är detta nog den enda som du kommer att behöva. I alla fall för en väldigt lång tid.

  7. Tyvärr är det också så att bankerna också skapar inflation (vilket iofs beror på att staten tillåter dem göra det).

  8. Carl: Men jag har redan läst Economics in One Lesson av Henry Hazlitt (plus att jag skummade lite i kurslitteraturen när jag läste en kort kurs på högskolan). Så det kan inte bli den enda boken jag har ;-)

    Jag har faktiskt tänkt att köpa den, men det får vänta lite tills jag ackumulerat en del kapital… Den kostar $95 på Capitalism.net, och det är 600 spänn. Men bokus tar 1200 nu. Jisses.

    Gustav: Betyder det där egentligen nåt annat än att pengarnas är dömt att minska i oändligheten?
    Jag tycker att det låter som en konspiration som är till för att lura i oss att saker inte blir billigare och billigare :-O

  9. Hr. Svanberg:

    Har du någon uppfattning om hur objektivister ser på den österrikiska skolan och dess representanter? Jag har fått uppfattningen att de flesta av dem är utilitarister men det kanske inte spelar någon större roll då de är för en fri ekonomi?

  10. Tomas: Njae, det är väl snarare så att man kan ha en expanderande penningmängd så länge produktionsförmågan växer, men när den inte gör det får man minskande penningvärde för varje ny krona som kommer ut på marknaden. Ungefär? För om man inte blir bättre på att producera, då blir ju saker heller inte billigare. :P

  11. Gustav: På en fri marknad, skulle av allt att döma människor välja guld som pengar. Även med guld som pengar får vi inflation: penningmängden kan öka, men bara ytterst marginellt. Det enda sättet som penningmängden kan växa snabbare än guldmängden är, i princip, om staten lägger sig i penningväsendet. Därför blir _i praktiken_ inflation detsamma som en penningmängd som är orsakad av staten och som alltså ökar snabbare än guld. Denna definition har inte bara den stora fördelen att den låter oss förstå varför priser stiger, den låter oss också förstå varför vi till exempel får konjunkturcykler.

    Nu säger du emellertid att ytterligare en definition är att penningmängden ökar snabbare än produktiviteten. Det är, som jag har minns det, en friedmaniansk definition eftersom den kommer av hans monetarism.

    Det kan verka som att det är ytterligare en korrekt definition, som bara belyser ännu en aspekt av ett och samma fenomen. Men det är det inte. För vad är det denna definition betonar? Jo, hur penningmängden påverkar prisnivån i ekonomin. Det är vad som står i implicit fokus här.

    En korrekt och objektiv definition pekar förvisso aldrig ut samtliga egenskaper hos fenomenet eller föremålet som definieras, men den bör alltid peka ut den mest fundamentala (givet vår kunskapskontext). Det vill säga den faktor som förklarar alla eller så många av (de utmärkande) egenskaperna som möjligt. Därför är denna definition olämplig. De övriga definitionerna som jag har använt mig av, pekar ut en mer fundamental företeelse och förklarar därför många fler fenomen som följer i spåren av en ökad penningmängd än bara stigande priser.

    Sedan kan man visst mäta inflation qua ökad penningmängd. Centralbanker brukar publicera hur stor penningmängden är och hur mycket den har ökat de senaste åren. Och sedan har vi ju BNP-siffrorna som i sig själva antyder rätt bra hur mycket penningmängden har ökat, givet att man har en viss uppfattning om hur snabbt pengarna går i omlopp. Förklaringen till detta är att ca 90% av BNP bara motsvarar konsumtion och den totala konsumtionen i ekonomin kan inte öka år efter år, om inte den totala penningmängden också ökar år efter år.

  12. Christian S: ”Tyvärr är det också så att bankerna också skapar inflation (vilket iofs beror på att staten tillåter dem göra det).”

    Vilket bara är ett annat sätt att säga att staten _är_ orsaken till inflationen, dvs till den ökade penningmängden. Staten inte bara tillåter dem genom att inte förbjuda verksamheten, staten uppmuntrar dem också till att göra det genom att inrätta en bankernas bank, centralbanken, som alltid står redo att rädda dem, genom att trycka upp nya pengar.

  13. Christian S: ”Har du någon uppfattning om hur objektivister ser på den österrikiska skolan och dess representanter? Jag har fått uppfattningen att de flesta av dem är utilitarister men det kanske inte spelar någon större roll då de är för en fri ekonomi?”

    Hur de flesta objektivister ser på den österrikiska skolan vet jag faktiskt inte. Jag skulle dock tro att så länge vi bara pratar om ekonomiska slutsatser, skulle de flesta objektivister hålla med om att österrikarna är en ovanligt sund skola, med nästan bara korrekta slutsatser. Men deras filosofiska grunder är generellt sett _mycket_ ohälsosamma.

    Hos prominenta företrädare för den österrikiska skolan, såsom Ludwig von Mises, finner vi både utilitarism och subjektivism. Vi finner tydliga spår och rester av David Hume (se Mises attityd till objektiv moral) och Immanuel Kant (se praxeologin).

    I Mises bok _Omnipotent Government_ kunde jag läsa en hel del riktigt bisarra saker. Saker som Mises bara kunde säga för att han tog David Hume på allvar. Låt mig citera:

    We must recognize, however, that the concepts rational and irra­tional apply only to means, never to ultimate ends. The judgments of value through which people make their choice among conflicting ultimate ends are neither rational nor irrational. They are arbitrary, subjective, and the outcome of individual points of view. There are no such things as objective absolute values, independent of the individual’s preferences. The preservation of life is as a rule considered an ultimate goal. But there have always been men who preferred death to life, when life could be preserved only under conditions that they considered unbearable. Human actions consist always in a choice between two goods or two evils which are not deemed equivalent. Where there is perfect equivalence, man stays neutral; and no action results. But what is good and what is better, or what is bad and what is worse, is decided according to subjective standards, different with different individuals, and changing with the same individuals according to circumstances.

    Läs gärna resten av texten. Om du håller dig uppmärksam kommer du att se många andra falska idéer i resonemanget.

    De flesta objektivister skulle, helt riktigt, säga att detta är ett problem, då det endast ser till att underminera försvaret av lasseiz-faire kapitalismen.

  14. Gustav: Men eftersom ekonomin är ständigt växande… ;-)

    Carl: Vänta nu. Nu säger du helt plötsligt att det är inflation när guldmängden ökar, om än marginellt, eller missförstår jag? Men enligt definitionen skulle ju inflation enbart vara när penningmängden ökar mer än guldmängden. Jag inser att skillnaden i praktiken är väldigt liten, men eftersom vi talar om definitioner och sådant, så tycker jag ändå att det är viktigt.

  15. Tomas: Jag kan ha uttryckt mig slarvigt. I vilket fall jag ber om ursäkt. Men jag tror att den eventuella förvirringen här har att göra med kontexten, och det är alltid svårt att hålla reda på olika kontexter.

    Om kontexten är dagens blandekonomi, då bör vi definiera inflation som en ökning av penningmängden som är snabbare än ökningen av guld och silver. Vilket, i praktiken, är detsamma som en ökning av penningmängden ytterst orsakad av staten.

    Om kontexten däremot vore ett lasseiz-faire kapitalistiskt Sverige, med guld- och silverpengar, då skulle en definition som ”en ökning av (guld)penningmängden” vara tillräcklig för att förstå samma sorts fenomen som vi idag fångar upp och förklarar med hjälp av föregående definition: stigande prisnivå.

    Om du finner detta ännu mer oklart och förvirrande än vad jag har sagt tidigare, då säger jag: Förlåt. Glöm det. Men om du vill förstå vad jag inte kan förklara bättre, läs då kapitel 12 och 19 i Reismans bok. I Kapitel 12 går han bland annat kvantitetsteorin om pengar och i kapitel 19 diskuterar han inflation i största allmänhet och hur saker och ting skulle fungera under guldmyntfot.

  16. Carl: Detta var i sanning förvirrande! :-)
    Jag tycker spontant att det verkar helt bakvänt, att i fallet utan guldmyntsfot skall inflation knytas till guld (och silver), och i fallet med guldmyntsfot skall det knytas till bara en penningsmängdsökning. Det blir till att titta i boken och se om det blir någon ordning.

    Gustav: Hursomhelst, om inflation skulle definieras så som du skrev, då har vi fenomenet att pengarna tappar i värde, och detta orsakas inte av inflationen. Vad skulle vi då kalla det fenomenet? För det är ju konstigt att pengar skulle bli mindre värda av att vi blir bättre på att producera.

  17. Den österrikiska skolan har gett oss något av det bästa och något av det sämsta. Österrikarnas ekonomiska idéer är (åtminstone generellt sett) är något av det bästa, men skolan har också gett oss exempelvis anarko”kapitalismen”. Många – alltför många – österrikare är idag anarkokapitalister. Många österrikare har också andra irrationella filosofiska idéer som de hämtat från andra ställen, såsom redan nämnda Mises.

    Själv gillar jag att fokusera på människors bra sidor hellre än deras dåliga. Så jag ser hellre Mises som en briljant ekonom, än som en tokig utilitarist och subjektivist. Och jag ser gärna Rothbard som en bra ekonom, hellre än som en skogstokig anarkist (även om hans anarkism såklart inte får bortses från).

    Man får inte evadera de irrationella aspekterna här, men jag föredrar att lägga tonvikten på det positiva när det är möjligt. Och som Carl mycket riktigt påpekar: tokigheterna ligger en hel del till last för de bra idéerna. Det märker man kanske allra tydligast hos Rothbards anarkism, där väldigt bra idéer grumlas i en ”förening” med väldigt dåliga. ”Väck med staten och låt för all del små barn svälta ihjäl om ni vill” är väl tyvärr en ganska bra summering av ”Ethics of Liberty”. (Att Rothbard ägnade en del tid åt rena personangrepp på Rand gör inget för att måla honom i gladare färger.)

  18. Ja alltså en bra bok i ekonomi är en bra bok i ekonomi. Det finns ju många bra författare även om deras filosofiska uppfattningar är kass. Det jag undrade men kanske borde varit klarare på är om detta påverkat deras texter i ämnet negativt på något sätt?

  19. Hmm. Jag får helt klart läsa på mer om detta för att begripa essensen av den monetaristiska (japp, tror det var Friedman & co som myntade den) definitionen av inflation vs Reismans. Jag kan helt enkelt inte tillräckligt om guldmyntfotssystemet utan har väl invändningar främst emot att det inte känns allmängiltigt, eftersom guld förefaller ha ett upphaussat, kulturellt understött värde.

    Men jag måste invända mot att man kan mäta inflationen mot penningmängden på ett pålitligt sett med dagens medel. BNP-beräkningar är notoriskt inflaterade eller deflaterade allt beroende på hur man valt att göra dem, när man börjar ta med annat än de faktiska redovisade transaktionerna (vilket många gör). Dessutom är väl penningmängden svår att skatta korrekt? Har för mig att det var ett av skälen till att man gick från kontroll av penningmängden till kontroll av inflationen inom modern monetaristisk penningpolitik…

    Allt detta är väl ett rätt bra argument emot för stor fokusering på ekonometri och mer uppmärksamhet åt t ex österrikarnas konceptuella idéer, förresten?

  20. Jag undrar varför det måste vara just guld? Handlar det om att mängden (och värdet) måste vara någorlunda konstant eller hur motiveras det? :)

  21. McVicar: såvitt jag förstår är den enda motiveringen är att det är vad folk skulle välja om valutan var fri (och har gjort tidigare). Men de typiska kvalitéerna som eftersöks är väl att det är någorlunda begränsat, och att man kan dela på det och prägla mynt av det. Därför passar ädelmetaller bra. Men mest tror jag att man pratar om guld för att det är lättare att säga en ”en myntfot som har de kvalitéer som gör en myntfot bra, dvs ballbalbal… och som skulle väljas av marknaden, förmodligen skulle det bli guld komplementerat av silver men det skulle kunna bli platina kanske eller jag vet inte riktigt”

    ;-)

  22. Om Reismans hela bok är avskräckande tjock, så kan man i stället lyssna på en del föreläsningar av honom som finns utlagda här:

    http://mises.org/media.aspx?action=author&ID=143

    Det finns t.ex. en föreläsning som heter ”Money and Banking” som på c:a en timme tar upp det mesta man behöver veta. (Den finns i tre olika versioner, men i stort sett är det samma föreläsning som hållits vid tre olika tillfällen, så vilken version man väljer att lyssna på spelar ingen roll.)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s