Ny Timbrorapport: ”Ludwig von Mises och den svenska konjunkturen”

Igår lanserades en ny rapport i Timbros serie på temat ”ideologiska glasögon”. Denna gång var det Stefan Karlsson som lanserade sin rapport ”Ludwig von Mises och den svenska konjunkturen”. Beskrivning:

Det är oroligt på den svenska bostadsmarknaden. Många anar en kommande ekonomisk nedgång. I en ny rapport från Timbro använder Stefan Karlsson ekonomen Ludwig von Mises, ledande företrädare för ”den österrikiska skolan”, för att visa på Riksbankens roll i att förvärra det ekonomiska läget och varför det främst är bankirer som tjänar på en inflationistisk lågräntepolicy.

Upplysning av detta slag skadar aldrig. Med tanke på hur mycket dumheter och elände som följer i spåren av centralbankens aktiviteter vore det önskvärt att så många som möjligt läser och tar lärdom av denna rapport. Sprid gärna kännedom om den till alla som kan vara intresserade. Läs den här!

4 reaktioner på ”Ny Timbrorapport: ”Ludwig von Mises och den svenska konjunkturen”

  1. Alternativ till guldmyntfot

    Stefan Karlsson skriver om nackdelen av en guldmyntfot. Valutans värde kommer att bero på priset på guld. Jag kan tänka mig alternativet att:

    (A) Insatta pengar som individen vill ha tillgång till när individen så önskar, inte bokförs som bankens tillgångar utan bokförs i särskild bok. I detta fall blir det svårt för banken att låna ut pengarna som sina egna. Dessa pengar får banken inte låna ut. Banken får lov att ta en avgift för servicen.

    (B) Pengar som individen vill ha ränta på under viss tid, där måste individen köpa bankobligationer som löper på viss tid och med en viss ränta. En obligation kan vara på exempelvis det nominella värdet 100 kr. Obligationen går att sälja på en obligationsbörs om individen behöver pengarna tidigare. Dessa pengar får banken låna ut i sin tur.

  2. Tack för det positiva omnämnandet Carl!

    Sen bör jag för Per-Olof Persson betona att diskussionen av problemen med ett införande av guldmyntfoten inte var tänkt att antyda att systemet inte skulle vara önskvärt, för det är det trots övergångskostnaderna, utan snarare förklara varför fokus låg på att begränsa centralbankens skadeverkningar givet att den fortfarande existerar, ett fokus som Timbro ville jag skulle ha. Det kan jämföras med att fokusera på slopande av värnskatten snarare än den ännu önskvärdare men betydligt mer orealistiska fokuseringen på ett totalt slopande av all inkomstskatt. Det Per-Olof Persson diskuterar är dock inte ett alternativ till guldmyntfoten utan en variant av den, nämligen den renodlade 100% reserv-varianten som bland annat Murray Rothbard och George Reisman förespråkat (även om det förstås är möjligt med ett 100%-system som inte är guldbaserat). Detta då i motsats till det free banking-system som i stort sett rådde i exempelvis USA mellan 1837 och 1913 och som Lawrence White och George Selgin förespråkat.

    Det var ju för övrigt tänkt att det skulle bli ett seminarium om min rapport också, då med en viss Per Hortlund som opponent som är free banking-förespråkare och som enligt uppgift ska ha stört sig på att jag påpekat att privata fractional reserve banker kan skapa kreditexpansion genom nyskapande av pengar något han menade att det bara är ”Rothbard och hans förvirrade efterföljare” som hävdade. Nu blev det inte det eftersom han sägs ha varit för upptagen, men det var synd att jag inte fick chans att debattera det med honom. Att privata fractional reserve banker kan skapa en penningmängdsexpansion tycker jag är rätt så uppenbart, då såväl låntagare som insättare båda har laglig rätt till samma pengar samtidigt (förutom den lilla del som hålls som reserver), vilket per definition innebär att den totala mängden expanderat.

    Utan centralbank som hjälper dem när en oväntat stor del av spararna vill ta ut pengarna så blir förstås dock möjligheterna betydligt mer begränsade. Ett sådant system skulle därför inte få den typen av massiva bubblor vi nu sett, men det skulle å andra sidan vara fler kortvariga boom-bust cykler när banker expanderar penningsmängden, åtföljt av nedgångar i penningmängden när bankpaniker uppstår. Detta var också vad vi såg i USA när de saknade centralbank mellan 1837 och 1913. Som jag påpekade i rapporten skulle dessa kriser bli mindre i en modern ekonomi med en större tjänstesektor och mer globalisering, men faktum är att kriser skulle uppstå. Varpå förevändningen för återinförande av centralbanken skulle uppstå, vilket också var vad som skedde i USA. Free banking systemet är därför inte lika hållbart som 100%-reserv systemet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s