Om begräsningar i rösträtten

Q: ”Vilka tycker du borde få rösta? Givet ett rationellt samhälle alltså.”

Alla myndiga medborgare.

”Jag frågar för jag är inte så säker på att jag är nöjd med dagens system där alla över 18 har rösträtt.”

Att man är skeptisk till följd av hur samhället ser ut idag är jag inte ett dugg förvånad över. Men om du nu bytar kontext blir frågan helt annorlunda. Bara så att du är medveten om det.

”Som jag resonerar nu så ser jag inte hur rösträtten skulle kunna härledas från filosofiska principer”.

Om vi talar om ett rationellt samhälle, kan du då härleda det från rationella filosofiska principer? Såsom att staten ska vara en tjänare och att folket har rätt att i fria val som bygger på majoritetsprincipen välja sina företrädare i regering och riksdag. Kom ihåg att i ett rationellt samhälle skulle politikerna vi väljer att rösta på i princip bara kämpa för en sak: skydda våra rättigheter. Varken mer eller mindre.

Det kan tyckas onödigt att vi röstar och har politiker om ändå en överväldigande majoritet är för ett sådant här samhälle. Men som du säkert inser är en sådan här framtida situation inte en garanterad företeelse. Friheten måste man hela tiden försvara och värna om. Så även i ett helt rationellt och fritt samhälle kommer vi att behöva ha bra politiker. Vi måste även då bry oss om politik i den meningen att vi åtminstone måste hålla ett vakande öga över vad politikerna gör och hur pass bra de skyddar individens rättigheter.

I ett rationellt och fritt samhälle bör man rösta för, så att säga, konservativa politiker som vill värna om våra friheter och om det rådande systemet av laissez-faire kapitalism. Men mot vem ska de värna om vår frihet? Mot alla ”progressiva” och radikala politiker som även i ett mestadels rationellt samhälle lär finnas, även om de lär utgöras av en liten minoritet.

”Om vi kunde sätta t.ex en superdator att styra landet och vi kunde vara 100% säkra på att den skulle skydda individens rättigheter utan undantag så vore det en bättre lösning”.

Jag ser det där inte som en lösning. Eller rättare sagt: jag ser det inte som en bättre lösning än att folk tar sitt ansvar och bryr sig om politik. Vilket då och då innebär att de röstar fram sina företrädare i olika fria val. Varför? Därför att det finns inget som stoppar människor från att programmera om datorn eller bara stänga av datorn. Så i slutändan spelar det ingen roll. Det vore mycket bättre, tror jag, om alla som säger sig bry sig om att leva i ett fritt samhälle gör vad de kan för att kämpa sig till ett fritt samhälle. Sedan när vi väl har etablerat ett helt fritt samhälle då får vi fortsätta att handla för att värna om vår frihet. En dator är alltså ingen bättre garanti. Även om vi hade en sådan här dator, måste folket hålla ett vakande öga på de som sköter datorn.

”Nu till frågan om vilka som ska vara röstberättigade. Borde inte det bara vara en fråga om att hitta en demografisk grupp som man kan förvänta sig är ansvarsfulla människor som röstar fram representanter som värnar om människans rättigheter?”

Men vilka skulle dessa vara? Hur avgör man det? Hur bevisar man det? Vem ska avgöra det? Och vad har man för anledning att tro att dessa människor inte kan göra fel? Inte kan ångra sig? Inte ens om man var extremt snäv i sina kriterier, så att endast objektivister fick rösta, skulle jag vara för det. Objektivister är inte mer felfria än andra grupper. Dvs även objektivister kan fela.

Att vara objektivist är ingen garanti för att man är intelligent, kunnig eller rationell. Man kan tycka det, men så är det inte, ty även objektivister har en fri vilja och är kapabla till att göra allt ifrån mer eller mindre allvarliga misstag till att ägna sig åt rena evasioner.

Och även om man anser att objektivister, generellt, tenderar att vara bättre än andra (åtminstone när det kommer till att ha en rationell syn på politiska frågor), hur mycket mer problem kommer vi då inte att se om vi släpper in fler grupper i denna demografiska grupp av väljare? Liberaler i största allmänhet? Vilka liberaler? Och vem eller vilka bestämmer vilka som är liberala nog här?

Poängen är att jag anser i slutändan att tanken att kraftigt begränsa rösträtten till en liten grupp av ”lämpliga” väljare inte är en garanti för någonting. Men även om det för det mesta resulterade i en bättre politik kan jag inte se hur man kan motivera detta, för jag anser att alla vuxna människor, oavsett deras åsikter, har rätt att påverka vem eller vilka som ska företräda dem.

Ayn Rand validerade förresten rösträtten i enlighet med detta tankesätt så här:

The theory of representative government rests on the principle that man is a rational being, i.e., that he is able to perceive the facts of reality, to evaluate, to form rational judgments, to make his own choices, and to bear the responsibilites for the course of his life.

Politically, this principle is implemented by a man’s right to choose his own agents, i.e., those whom he authorizes to represent him in the government of his country. To represent him, in this context, means to represent his his views in terms of political principles. Thus the government of a free country derives its ”just powers from the consent of the governed.” (For the basis of this discussion, see ”Man’s Rights” and ”The Nature of Government” in Capitalism: The Unknown Ideal.)

(Voting is a derivative, not a fundamental, right; it is derived from the right to life, as a political implementation of the requirements of a rational being’s survival.)

[”Representation Without Authorization”, The Voice of Reason.]

Staten är alltså till för att tjäna människor – och staten får endast sin rättmätiga auktoritet genom folkets samtycke. Med vilken rätt kan då politiker stifta lagar och göra sitt jobb – om folket inte har gett dem sitt samtycke genom att rösta på dem?

Naturligtvis har inte folk rätt att kränka andras rättigheter. Att inskräna andras frihet. Att tvinga dem på välfärdspolitik och annat otyg. Det är ju detta, får jag förmoda, som ligger bakom din fullt förståeliga aversion mot att så många med högst olämpliga åsikter får rösta. Men den enklaste lösningen här är att verka för att införa begränsningar på vad politikerna får göra. Dvs att man verkar för en konstitutionell republik eller ett system som påminner om det man ursprungligen hade i USA. Då behöver man inte på samma sätt bry sig om vilka som röstar.

Men vägen dit är lång; att säga att detta är en ”enkel” lösning är att överdriva. Men jag ser det ändå som en bättre lösning. Det är lättare att motivera vad politikerna ska göra och hur deras befogenheter ska vara omskurna än att motivera vilka som ska få rösta eller ej. (Det är, så klart, inte särskilt svårt att utesluta barn eller mentalt efterblivna eller kriminella från de röstberättigade; men det förefaller mig desto svårare att på basis av demografi eller ideologi utesluta dem från att rösta.)

Jag ser dock inte begränsandet av rösträtt som en lösning eller garanti. Varken för att komma dit eller för att bevara det när man väl har kommit dit. Frihet är något vi hela tiden måste kämpa för att uppnå och sedan bevara. Se på USA:s historia som ett perfekt exempel här.

Striden för frihet är långsiktig och är framför allt en filosofisk strid. Så länge filosofin är som den är kommer inte några datorer eller begränsningar i rösträtten lösa problemet. För det som fick folk att överge USA:s grundläggande principer, kan utan tvekan få dem att stänga av en dator eller verka för att ta bort dessa nyligen införda, och i sig problematiska, begränsningar av rösträtten.

Hoppas detta svarar på dina frågor.

5 reaktioner på ”Om begräsningar i rösträtten

  1. Bra utredning, Carl.

    Du har säkert redan sett att George Reisman tar upp något liknande i sin senaste bloggpost. Kontentan av den är att statstjänstemän inte borde ha rösträtt, eftersom de inte betalar någon skatt. (Den ”skatt” de påstås betala är nominell och existerar bara på papperet, ett faktum som jag ju själv tagit upp en gång i tiden.) De som ska ha rösträtt är de som betalar för kalaset, inte de som gör av med våra skattepengar.

    Ett förslag jag hört framföras en gång är att rösträtten inte ska vara beroende av ålder, utan att man i stället ska få rösträtt den dag man börjar arbeta för sitt eget levebröd. Fast ett problem med det skulle kanske vara att den som studerar inte på allvar kommer ut på arbetsmarknaden och börjar tjäna sitt levebröd förrän uppe i trettioårsåldern.

  2. Appropå Samuelsson inlägg om att rösträtt ska ges efter hur mycket skatt man betalar kan man bara erinra sig den folkliga dikt som användes som kritik mot systemet där bara personer med viss förmögenhet fick rösträtt till riksdagen.

    Per Andersson i en svinagård så fin
    sin hela förmögenhet lade,
    och tack vare sina femhundrade svin
    till riksdagen rösträtt han hade!

    När svinen drabbades av pest förlorade han sin rösträtt:

    Per Andersson frågar sig ännu idag
    och ni skulle se uppå minen:
    ”Vem var det som rådde om rösträtten
    – jag i egen person, eller svinen?”

  3. Fattig torpare: Fast nu skrev ju faktiskt POS _inget_ om att rösträtten ska bestämmas av hur _mycket_ man betalar i skatt, utan i huruvida man betalar någon skatt överhuvudtaget.

  4. Tack för ditt svar.

    Jag håller med dig om att staten inte ska kräva att man har en viss typ av åsikter för att få rösta (typ att man måste vara objektivist, liberal eller något annat).

    Jag inser också i efterhand att det var fel av mig att skriva att det bara är att hitta en demografisk grupp som man förväntar sig har bra åsikter (det skulle ju kunna bli något absurt, typ bara gifta vita män mellan 32 och 50 år).

    Mitt exempel med datorn var inte menat som ett seriöst förslag, utan mer som ett exempel för att belysa att jag anser att vilket statsskick vi väljer; demokrati, konstitutionell republik, diktatur etc bör vara baserat på hur vi bäst upprätthåller ett fritt samhälle, och att det _råkar_ vara så att en representativ regering med fria val är det bästa systemet.

    Jag stödjer alltså, precis som dig, ett sådant system.

    Jag ser att du (och Rand) motiverar detta med att hänvisa till att medborgarna har rätt att välja sina representanter.
    Jag tycker att det låter som en vettig princip, men jag ser inte varför det skulle utesluta att man kräver en motprestation.

    I USA har de till exempel så att man aktivt måste registrera sig för att rösta, och bara ”registered voters” blir kallade till sk jury duty. Känner du till om Rand uttryckt kritik mot det här?

    Jag har inte läst ”Capitalism: The Unknown Ideal” ännu men jag kommer förmodligen göra det framöver (Har beställt ”Introduction to Objectivist Epistemology” så jag kommer läsa den först).

    Möjligtvis förstår jag bättre hur hon menar när jag läst C:tUI

    MVH Fredric Hansson

  5. Jag antar att ”Fattig torpare” är en pseudonym för Göran Persson. Han sysslar ju också med jordbruk numera. Och ont om pengar har han säkert också. Han har ju bara sin pension att leva på numera. Och det lilla Anitra drar in räcker säkert inte heller långt, så billigt som det är att handla på systemet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s