Mänsklig kunskap och objektiva begrepp?

Q: ”Ett koncept refererar till vissa attribut hos ett objekt i verkligheten som måste uppfyllas för att kunna kategoriseras i det nämnda konceptet. Dessa refererade attribut är de som distanserar den — människoskapade — typ av objekt från andra. Attributen som ingår i konceptet skall vara essensen. Essensen bestäms av i vilket tillstånd mänsklig kunskap befinner sig. Mitt spörsmål gäller uttrycket “mänsklig kunskap”. På s. 113 i Objectivism: The philosophy of Ayn Rand” skriver Peikoff “state of human knowledge” för att beteckna vilken kontext ett konceptets essens väljs utifrån. Här är det uppenbart att den samlade mängden kunskap hos människor avses, och inte den individuella. På s. 96 beskriver Peikoff hur ett barn omdanar sitt koncept av “människa” efter behov. I det här fallet gäller i så fall att kontexten som används för att välja konceptets essens är den individuella kunskapen. Är det den första eller andra som är den rätta tolkningen?”

A: Vad avses med ”mänsklig kunskap” här? Hur mycket måste man veta för att ge en objektiv och giltig definition? Är det fråga om den enskilde individens kunskap eller är det fråga om mänsklighetens samlade kunskap? Om det senare, är det då inte omöjligt att ge en objektiv och giltig definition utan att vara en expert? Så vilket är det?

Nu har Per-Olof redan varit så rysligt snäll att han redan har gett ett bra svar på din fråga, Samuel, så det jag tänker koncentrera mig på är att göra ett tillägg till det han skrev.

Det bästa vore, mycket riktigt, om du läste Ayn Rands bok Introduction to Objectivist Epistemology (s 42-47). Men innan du gör det vill jag se om jag kan resonera lite kring din fråga om ”mänsklighetens samlade kunskap”.

Jag tror att nyckeln ligger i att se skillnad på objektiv definition och giltig definition. En objektiv definition är baserad på fakta. En giltig definition är en som motsvarar vår individuella kunskapskontext. Eftersom vi inte har någon annan kunskapskontext att tillgå än vår egen kommer alla objektiva definitioner också att vara giltiga.

I takt med att vi lär oss mer slutar emellertid den primitiva definition vi hade som barn att vara giltig. Vi måste då definiera om våra begrepp. När vi gör detta då slutar inte begreppets definition vara objektiv, den bara återgår till att vara giltig, givet vår nya (individuella) kunskap.

Notera nu att när vi har talat om vad som är en giltig definition har vi hela tiden hållit oss på det individuella planet. Men vad vore, givet allt vi har sagt, en objektiv och giltig definition för alla människor? En sådan definition måste (potentiellt) svara på mänsklighetens samlade kunskap fram tills nu.

(Med potentiellt menar jag bara att vägen dit måste varje människa genomgå i takt med att sin kunskap växer och det är ingen automatisk eller förutbestämd process – det är som så mycket annat uttryck för en viljeakt; men den samlade kunskapen som mänskligheten besitter utgör, om och när man väl når dit, den kunskapskontext som kan validera en definition potentiellt sett giltig för alla. Kom ihåg att vi inte kan gå bortom vår kunskap och att vi inte har någon rätt att låtsas att vi vet mindre än vad vi vet.)

Det är viktigt att påpeka att det inte är fråga om ”fackidioternas” samlade kunskap. Man måste alltså inte vara en vetenskapsman eller intellektuell för att kunna göra en sådan här definition. Detta förnekar Ayn Rand explicit i ITOE. (Hon ger också en motivering om vad det är som händer när en vetenskapsman upptäcker något nytt om t ex människan och varför sådana upptäckter endast under extrema omständigheter gör fog för en ny definition.) Det är fråga om definitioner som vilken allmänbildad (och någorlunda klarvaken) vuxen människa som helst kan göra.

Sedan hade du också en följdfråga: ”Detta leder mig dock till en följdfråga, huruvida begreppet ‘objektiv’ har en koppling till hur precist man definierat verkligheten, och inte bara berör frågan om kontradiktion med den eller ej.” Sedan ger du ett exempel på vad du menar: ”…läkarens definitioner är mycket mer preciserad än min och barnets. Är detta irrelevant för huruvida ett koncept skall ses som objektivt eller ej i objektivistisk epistemologi?”

Mitt svar på detta är: Ja. Det är irrelevant. Det som krävs för att en definition av ett begrepp ska vara objektiv är att den, så att säga, svarar mot fakta (den kunskapskontextuella essensen). Ett barns ”icke-precisa” definition är precis lika objektiv som läkarens betydligt mer ”precisa”. Skillnaden ligger i att för en läkare är barnets definition inte längre giltig – just precis på grund av hans betydligt större kunskapskontext. Deras definitioner motsäger inte varandra i den meningen att de fortfarande talar om samma entitet där ute (och det barnet säger är ju fortfarande sant), men givet läkarens betydligt större kunskaper, räcker denna definition inte längre för att han ska kunna skilja människor från allt annat han känner till. Det är därför den inte är giltig längre, om än lika fullt objektiv.

Avslutningsvis. Om du nu tycker att jag har skapat mer förvirring än klarhet, se då till att helt ignorera allt jag har sagt. Ignorera och evadera. Glöm bort det. Låtsas som att du aldrig har läst vad jag har skrivit. Och läs istället ITOE av Ayn Rand. Men i så fall ber jag också om ursäkt. Om du, Samuel, trots allt fick ut något av det jag skrev men kanske har ännu en följdfråga, då är det, så klart, fritt fram att ställa den.

En reaktion på ”Mänsklig kunskap och objektiva begrepp?

  1. Jag kan ju tillägga att ”objektiv” strängt taget inte betyder annat än *faktabaserad* – i motsats då till ”baserad på önsketänkande eller ‘löst tyckande'”. Och även den där allra första, primitiva definitionen är ju baserad på fakta: människor rör sig faktiskt och ger ifrån sig ljud. Fast det lilla barnet lägger nog rätt snart märke till att familjens hund eller katt eller undulat också gör det, och då får det väl ta till ”pälslöshetsdefinitionen”.

    Något exempel på en subjektiv definition av ”människa” – en som grundar sig på önsketänkande – kan jag inte komma på. Men säg att någon försöker definiera ”socialism” som ”det samhällssystem som gör det möjligt för oss människor att utveckla vår full potential” eller något i den stilen. Den definitionen skulle bara vara uttryck för en *önskan* att socialismen ska åstadkomma detta. Så man skulle kunna kalla definitionen ”subjektiv”, även om det enklaste förstås är att helt enkelt avfärda den som falsk.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s