Om att bli tagen på sängen

Ibland kan man bli lite ”blind” inför sina egna idéer. Det handlar inte om en form av oärlighet, det handlar mer om en form av ideologisk ”isolering”. Det handlar om att man sällan placerar sig själv i situationer där man kan få sina åsikter grundligen ifrågasatta. Jag själv brukar inte bli den som blir ifrågasatt, jag brukar mest var den som ifrågasätter. Men när jag väl blir ifrågasatt, då brukar jag förstås inte ha några större svårigheter med att besvara andras frågor eller invändningar, eller vad det nu kan handla om. Däremot har jag i efterhand noterat att jag brukar bli ganska förvånad över hur radikala, kontroversiella mina åsikter egentligen är. När ens övertygelser blir en integrerad del av en själv, då tar man till slut många ståndpunkter för självklarheter.

Att man som radikalkapitalist kan känna sig ideologiskt ”isolerad” är nog inte så underligt. Vi är trots allt en extremt liten minoritet. Att man som objektivist ibland kan känna sig ännu mer ideologiskt ”isolerad” är inte heller så konstigt. Och eftersom det är så få som delar ens intressen och kunskapsnivå, blir man gärna benägen att snabbt hamna i vad som på grund av sakens natur måste vara små grupper av intresserade individer. Och såvida man inte avsiktligen börjar diskutera den här sortens frågor med människor som inte uppvisar något som helst intresse av att dela ens åsikter, är det nog lätt hänt att man ”släpper garden” och slutar tänka på hur långt utanför ”mainstream” man egentligen befinner sig. Eftersom man normalt sett inte bryr sig om vad alla andra tycker (för hade man gjort det, hade man nog övergett sina radikala och extrema åsikter för länge sedan), utgör det faktum att nästan alla människor man dagligen möter inte delar ens åsikter, inget som helst argument för att man ens ska börja överväga att ifrågasätta sina premisser.

Det kan tyckas märkligt att jag, av alla personer, inte skulle vara medveten om det. Det är jag så klart, på ett undermedvetet plan, men det är ju inget som jag går runt och tänker på dagarna i ända. Det är inte bra. Det hände senast idag på ett ganska utmärkande sätt. Det var i en diskussion med en kommunist i min ekonomihistoriaklass som jag återigen fick uppleva denna extremt tydliga kontrast mellan mina åsikter, min filosofi, i synnerhet min moralfilosofi, och etablissemangets i en extremt konsekvent tappning.

Det som slog mig i detta möte med denna kommunist var naturligtvis inte bara de gigantiska oenigheterna vad gäller vår syn på politik och ekonomi i största allmänhet. Nej, det som verkligen stack ut, var just den moralfilosofi som ligger till grund för kommunismen. Den här människan hävdade nämligen, som om det var en obestridlig sanning, att människor har rätt till både det ena och det andra, inte minst sådant som sjukvård. När jag då förklarade för honom att jag inte höll med om att detta var en rättighet, då sade han något i stil med: ”Ja, men jag är ju ung, frisk och stark. Därför ska jag jobba (för att betala skatt) så att andra kan få den sjukvård som de har en förbannad rätt till.” Hur ofta händer det att ni hör en person öppet förklara att han ser på sig själv som en slav som finns på jorden för att tjäna andras behov? Det är inte så vanligt. En del går med på att inta denna roll, men bara implicit. Explicit är det inte många som skulle gå med på det. Men denna kommunist sade det och han menade det.

Detta illustrerar en sak som man ibland kan glömma bort, när man blir ideologiskt ”isolerad” (som jag ibland blir), nämligen att den fundamentala striden för ett fritt samhälle i första hand är en filosofisk sådan, i synnerhet en moralfilosofisk sådan. Men vad som nästan var ännu mer intressant var den reaktion som kommunisten uppvisade när jag inte bara ifrågasatte hans politiska åsikter, utan hela hans moralfilosofi; basen för hans ideologiska övertygelser. Han blev bokstavligt talat helt paff. Han visste inte riktigt vad han skulle säga. Förutom ett kroppsspråk som tydligt indikerade ogillande och anklagelser om att jag skulle vara en darwinist, och som riktades mot mig, inte som ett argument utan som ett personangrepp, med syftet att få mig ur balans, hade han i princip inget att komma med. Detta bekräftade ganska tydligt att kommunisternas – och mera generellt kollektivisternas – enda vapen är just deras moralfilosofiska övertygelser – övertygelser som de delar med hela samhället och kulturen. Det som gör att sådana som kommunisterna, rent moraliskt, har ett sådant övertag i vår kultur, i politiken, är just altruismens närmast totala dominans.

Men en annan tanke som slog mig i mitt möte med denna kommunist var just hur enkelt det var att få honom ur balans. Jag hade egentligen inte behövt ge honom en kort utläggning om varför jag inte ser på mig eller andra som statens tjänare. Det hade nog egentligen räckt med att jag helt enkelt frågade honom om han kunde ge mig ett enda rationellt, världsligt, argument till varför jag ska betrakta mig själv eller andra som slavar under andras behov. Jag är tämligen säker på att han inte skulle ge mig ett sådant svar. Detta verkligen bådar gott för framtiden. Jag tror att i takt med att objektivisterna blir fler, och fler blir de hela tiden (om än väldigt långsamt), kommer altruisterna att få det allt svårare. Faktum är att jag tror att de är, när allt kommer omkring, helt chanslösa. Eller är jag bara hopplöst naiv nu? Vad tror du?

8 reaktioner på ”Om att bli tagen på sängen

  1. jag e gymnasist och har läst din blogg ett tag nu, jag håller med om dte mesta du säger även om jag tycker det är något kallt, om jag fårgå på läget bland gymnasieter här i göteborg så är jag rädd att du är naiv, känns som om att antalet s något sånär pålästa kommunister i skolorna ökar, men det är ju en subjektiv iaktagelse.
    vi får hoppas att du har mer rätt en jag för även om det du tycker är lite kallt så är deras extremt mycket värre.

  2. Linus! något läser om kommunist, Vilken lektion som dom läser om kommunist, under rast eller fritid i skolorna? Var kan man hämta och läser i skolarna? Jag vet ingen om skolorna idag. kan ni förklara mig? eller kompisar snackar om kommunist under skolor?

    1980-talet gick jag gymnasiet, då dom brukar inte läsa om kommunist utan ibland läser dom lite kommunist under historia lektor.

    Tyvärr många har fördomsfull mot person som är naiv, Aspergers som jag ha det, ADHD, Autism, objektivism, udda, funktionshinder och o.s.v.

    Många har fördomsfulla mot ADHD som tror alla ADHD är dålig person och kriminalare, det är inte sant det finns många som har ADHD är bra person och ärlig. Det visar 50% av fångare har ADHD men det finns få av ADHD var alltid kriminalare.

    Jag bryr inte om man som är naiv eller udda så viktig bestämma man själv vad vill göra så utan sårad för andra. Faktisk är jag rätt udda med Aspergers även lite naiv ibland.

    Ibland fråga jag ”Vad hellre du lever under Islamstat eller sovjetkommunist” så han/hon blir skratta och nästan alla av dom svara hellre sovjetkommunist än Islamstat.

    Sällan tänker jag på Pinochet skulle hellre lever i sovjetkommunist än Islamstat som i Iran hahaha.

  3. För ett par månader sen så blev jag chockad över att en av min brors kompisar påstod att konsumenter inte gynnas av en fri marknad. Ett par minuter senare (när min käft gått i ett) så var det visserligen tyst på honom men att han över huvudtaget kom ett ett sånnt påstående gjorde mig mökrädd.

  4. 1980-talet gick jag högstadiet i skola i Örebro även ungdomgård i kvällar och träffar kompisar. då 75% av döva höller Socialdemokrati och jag var rätt ovanlig om jag håll med moderat för döva. 1950-talet röstade 85-90% av döva Socialdemokrati. Nästan alla av döva tog avstå från Vänstkommunist parti (Vpk), därför dom tyckte Vänsterparti är för stränga regler precis som iran för idag, då dom döva läser om Vad händer Sovjetkommunist och Berlinmur som var hemsk händelse.

    Dom snackar hel tid om bra och väl positiva att ha obligatorisk dyra försäkring för sjukvård, ålderdomhem, pension och övriga. jag kände mig lite förvirrade av döva snackar så och skyllde Moderaterna gör förtryck mot döva senare jag vände till min mamma och berättade för henne om det. Jag blev lite förvirrade om hon höll inte med vad döva snack och sade det är inte sant om M gör förtryck mot M.
    Jag tänker på 100-150 år sedan fanns många föräldrar som har dövbarn röstar M och försörjning sin dövbarn vidare släkter och föräldrar som håller med M och hjälpte dövbarn med försörjning, testment, fixa jobb och o.s.v. Varför dom snackade om Moderat gör förtryck mot döva och handikapp. 100-150 år sedan fanns döva som är fattiga, mellanklass och rika. Dom döva som är rika kom nästan alltid från arvpengar av föräldrar och släkter.

    Varför 1970-talet snackade dom döva om M har dålig behandlat med döva och handikapp. Självklart Moderat hade negativ mot teckenspråk för 50 år sedan då M var konservativ politik, därför dom konservativa brukar vara motstånd teckenspråk. Idag blir M liberal, därför accepterar M sig om döva använda teckenspråk.
    —————

    ALLA HAR BLIVIT BLIND OM KOMMUNIST EFTER 11 SEPTEMBER 2001

    1930-1980-talet fanns Sovjet som var mycket hård regler precis som Iran för idag.
    Sovjet ”skrämde” för alla folk om ”Landet var hårdasta regler i världen”. Dom var fokus på land som är strängast regler och dom tog avstånd från Sovjet.
    Många trodde Sovjet var värst och strängast regler än alla länder i världen.
    Då Mina kompisar och jag trodde kommunist vara värst än alla och flest av människor hatade och rädd kommunist.

    Efter 11 sept 2001 händelse WTC i New York av islamterriost.

    Dom började att förstå Islam och Islamstat är värre än sovjetkommunist så islamstat ”skrämmer” för folk om Koran och Islamstat är värre än Sovjetkommunist.
    Dom såg hur folk leva i Iran och Afghanistan som fyfan så. Idag har människor ändrat fokus från kommunist till koran och Islamstat som är värst så dom har glömt bort kommunist som vara sträng regler.

    ”Islamterriost och Islampolitiker har skadat liberalkapitalist” därför kommunist ”stöd” Islam, Hizbollar och Iran för att hoppas ska dom ickekommunist glöm bort kommunist och fokus Islam som är värst istället.

    Bush tar avstånd från kommunist och Islam så jag rekommende så het USA ska bomb och attacka mot Iran så det kan rädda liberalkapitalist. Vi vill inte ha Islamkapitalist tyvärr. GLÖM DET Islamkapitalist men jag vill se liberalkapitalist i stället.

  5. få tag på information idag är väll inget större problem, internet är den största källan, och att tycka illa om USA är idag lättre än att inte göra det. Även moderater i skoaln håller käft när vänsterflummarna börjar disskutera USA, väldigt få, om någon, försvarar dom.

  6. Om ni har några argument som ni tycker är väldigt bra för att försvara USAs angrepp på Irak, ett eventeullt angrepp på Iran mm så e jag tacksam, hade varit kul att få vänstern att hålla käft.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s