Hat mot intelligens

SvD:

För sex år sedan, när folkpartiets Jan Björklund var skolborgarråd i Stockholm, infördes så kallade profilklasser, med fokus på matte och no-ämnen.

De riktar sig till högstadieelever med ”fallenhet” och ”stort intresse” för matematik, biologi, kemi och fysik.

I dag finns liknande profilklasser vid kommunala skolor runt om i landet. De är ofta populära, och alla som söker får inte plats. Elever som bor i skolans upptagningsområde har förtur.

– Det betyder att det inte är de mest studiebegåvade som får gå där, utan de som bor närmast. Det kommer in elever i de här klasserna som inte alls klarar av det, och det är olyckligt för eleverna, säger Jan Björklund, skolpolitisk talesman.

Folkpartiet kräver därför att det, från och med årskurs sju, ska vara tillåtet att använda tester vid intagningen: elever med bäst resultat kommer in, medan de som misslyckas med provet inte är välkomna.

– Studiebegåvade elever måste få möjlighet till ökad stimulans. De här skolklasserna är ju till för dem som kan bedriva studier i ett mycket högt tempo, med en mycket hög ambitionsnivå, säger Jan Björklund.

I dag är det, enligt Skolverket, tillåtet med färdighetsprov i profilklasser som är inriktade på idrott och estetiska ämnen, som musik och dans. Däremot är det förbjudet med antagningstester i teoretiska ämnen. ”Inga urvalsmetoder får användas” vid fördelningen av platser.

– Det finns en socialdemokratisk jantelag i skolpolitiken, där duktiga elever ska hållas tillbaka. Men det måste vi ändra på. Ingen elev ska behöva sitta och rulla tummarna i skolan av jämlikhetsskäl, förklarar Jan Björklund.

Jag tycker att detta är ett bra förslag. Det talas mycket om de dåliga eleverna i skolan. Men det talas nästan ingenting om de bra eleverna. För att göra folk motiverade att fortsätta plugga och tänka, måste dessa människor belönas och stimuleras på olika sätt. Annars blir de rätteligen uttråkade och frustrerade.

Men detta får naturligtvis vänstern att se rött:

Men skolminister Ibrahim Baylan är mycket kritisk till både antagningsprov och ”elitsatsningar”.
– Högeralliansen, kanske framför allt folkpartiet, är förtjust i att sortera elever, att dela upp och kategorisera. Vi vet av erfarenhet från andra länder att det leder till sämre resultat.

Folkpartiet glömmer att barn utvecklas i olika takt, enligt Ibrahim Baylan:
– Bara för att någon vid ett givet tillfälle inte lyckas bra på ett prov när man är sju, åtta eller nio år betyder det inte att man inte senare utvecklar en begåvning.

Rossana Dinamarca (v), skolpolitisk talesperson, kallar kravet ”fullständigt horribelt”.

– Det visar på folkpartiets rätta ansikte. Det här är segregerande. Att använda den här typen av prov är bara ett sätt att sortera ut de bästa eleverna. Vad sänder det för signaler till barn?

Det sänder ut signalen att människor är olika och att det därför bara är rättvist att vissa får bättre betyg än andra, och att vissa på grund av de är mer ambitiösa och intelligenta än genomsnittet behöver och förtjänar mer intellektuell stimulans.

Frågan är istället vilken signal företrädare för socialdemokraterna och vänsterpartiet sänder ut när de motsätter sig extra stimulans för de mer intelligenta eleverna? Hat – nihilistiskt hat – mot intelligens, höga ambition och bra prestationer.

Det detta hat som syns i västerns motstånd till betyg, prov och läxor. Man kan nämligen inte höja upp de dumma och oambitiösa till de bästa elevernas nivå. Man kan däremot alltid förneka existensen av de bättre eleverna, genom att avsiktligen fördumma den stora massan av medelmåttor, och avsiktligen frustrera de bästa.

Får man inga läxor, behöver man inte plugga. Behöver man inte plugga, finns det inget skäl att ha några prov. Har man inga prov, finns det inget som behöver betygsättas. Blir det inga betyg, då blir det ingen ”horribel” ”kategorisering” av elever. Och då kan alla låtsas som att de är lika bra. Och detta är bra för de ”svaga” eleverna, för då kommer deras självkänsla inte att drabbas. Sägs det.

Men det stämmer inte. Man gör inte eleverna en tjänst genom att låtsas som att de är bättre än vad de är. Man gör inte dem en tjänst genom att sätta en låg ribba och sedan minimerar förekomsten av läxor, prov och betyg.

Vad tror dessa politiker händer med barnens självkänsla när de slutar skolan och upptäcker att de har fått en bristfällig utbildning? Vad händer med de elever som inte har fått lära sig att läsa, räkna eller skriva? Vad händer med deras självkänsla? De är många fler än vad vi tror. De utgör en växande skara av en ny underklass – varav de flesta slutar upp som arbetslösa.

(På en fri arbetsmarknad hade de åtminstone haft en chans att få många lågproduktiva och lågavlönade yrken. Men i Sverige där vi ska ”konkurrera med kunskap” och inte med ”låga löner”, har de inte ens den möjligheten. Och vår regering gör allt vad den kan för att de aldrig ska få den.)

Detta bevisar att vänsterns motstånd till en ”kategoriserande” ”pluggskola” inte är av hänsyn till de ”svaga” eleverna. De är bara ute efter att trycka ned de ”starka” eleverna.

8 reaktioner på ”Hat mot intelligens

  1. Men som tur är så är det fortrarande lite sortering i gymnasiet.

    Jag ryser när jag tänker på hur det kommer att se ut på universiteten om 20 år om vänstern får bestämma.

  2. Jag vill inte att folk ska missförstå mig som att jag på något sätt hyser ett ”förakt” själv för de dåliga eleverna. Jag var en av de sämre eleverna när jag gick i grundskolan. Jag behövde i låg- och mellanstadiet hjälp med att läsa och skriva. Jag var väldigt dålig på att räkna, så jag fick ha en specialmattelärare alla år i grundskolan. Jag var inte heller särskilt bra på engelska. Men jag gick aldrig runt och trodde att jag var en dålig människa bara för att jag kunde se att det fanns många andra som var bättre än mig på dessa ämnen. I den mån min självkänsla skadades, vilket den också gjorde, berodde det inte på att andra var bättre än mig, utan på att jag bara var dålig. Och sedan dess har ju det mesta löst sig. Har inte haft några problem med att läsa, skriva, räkna eller engelska sedan dess. Engelskan har jag själv lärt mig, mer eller mindre. (Engelskaundervisningen på gymnasiet var väldigt dålig.) Jag vet inte vad det var som hände, men sedan nian har jag i alla fall inte haft några större svårigheter med matematiken. Jag är inte särskilt bra på det (får inte mer än G på proven), men jag var tillräckligt bra för att för det mesta klara proven med en, för min del, god marginal.

  3. OK, Carl, men gör inte om det för då blir det kvarsittning! Och skriv följande hundra gånger på svarta tavlan:

    ”Anledningen till varför jag inte insåg orsakerna till varför jag skrev så många kontaminationer berodde på att jag tillhörde en av de sämre i klassen. Och att jag slutat med det beror på att jag numera tillhör klassens ljus.”

    ;-)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s