Unga vill införa censur

Aftonbladet:

Fler än hälften av förstagångsväljarna vill förbjuda porr. Av tusen tillfrågade i åldrarna 18 till 21 instämmer 55 procent helt eller delvis i påståendet att porr borde totalförbjudas.

Nu begriper jag visserligen inte hur man bara delvis kan ta ställning för att totalförbjuda porr. Men även om vi för ett ögonblick ignorerar den absurditeten, vill jag bara säga att jag tycker att detta är sjukt. Sjukt och skrämmande.

Denna undersökning säger alltså att en majoritet av de unga vill totalförbjuda porr, dvs att de vill införa en censur mot porr, dvs att de är emot yttrandefrihet. Det är i sådana här stunder man kan vara glad över att vi inte lever i en genuin demokrati. Demokrati är inget annat än majoritetens diktatur. Det är inget annat än en form av kollektivism, där den största gruppen säger sig ha rätt att göra vad helst den så behagar, endast i kraft av sin storlek.

Tyvärr är frågan om vi i praktiken inte redan lever i en obegränsad demokrati. Det må finnas en del hinder i vår kultur som än så länge håller tillbaka majoriteten från att fullständigt ”rösta bort” människors rätt till liv. Men politikerna har tydligt visat på olika sätt, inte minst genom sitt rökförbud på krogar, att de inte har några som helst problem med att systematiskt kränka individens rättigheter, när de tror att de kan få ut någon politisk vinning av det.

(Strikt talat kan man förstås inte ”rösta bort” någons rätt till någonting; rättigheter är inte ett objekt för omröstningar. Vad man kan rösta om är om lagarna ska erkänna dessa rättigheter eller inte. Och om staten följaktligen ska respektera dessa rättigheter eller inte. Om det verkligen var som så att man kunde rösta fram eller bort rättigheter, då hade man i princip sagt att människan i själva verket inte har några rättigheter alls, utan endast en massa privilegier och tillstånd som kan dras in när helst folket känner för det.)

Och det börjar alltid med att man förbjuder impopulära företeelser från att bedriva sin verksamhet eller säga sin mening. Vi har redan en del censur i Sverige. Vi har t ex ett förbud mot ”hets mot folkgrupp”, dvs man får inte säga elaka saker till en del folkgrupper. Att så få ha reagerat här beror nog just på att rasister och böghatare är små impopulära grupper. (Det är värt att påpeka att folket än så länge inte kräver att det även ska vara förbjudet att ”hetsa” mot t ex de rika.) Folk struntar helt enkelt i om deras rättigheter kränks. Men folket glömmer då bort att yttrandefrihet som så många andra frågor är en principfråga.

Man kan inte, som pragmatiker tror, ”isolera” en sådan sak som censur. Antingen har man rätt att säga vad som helst eller också har man det inte. Och om man inte har det, då finns det inget annat än sådana saker som popularitet och godtycke som bestämmer vad man får säga och inte säga. Porren är inte politiskt korrekt eller populär. Följaktligen verkar somliga tycka att det är helt i sin ordning att totalförbjuda det, om bara en majoritet känner för det.

(Därmed inte sagt att folk har rätt att t ex offentligt avslöja information som hotar landets säkerhet. Rätten till egendom implicerar att man har rätt att t ex äga vissa saker som har förvärvats på ett legitimt sätt. Men den implicerar inte att man har rätt att t ex göra vad man vill med sin egendom. Bara för att jag har rätt att köpa och äga en pistol, betyder inte att jag samtidigt har rätt att skjuta ihjäl oskyldiga människor som passerar förbi. Av samma anledning följer det inte att bara för att jag har rätt att yttra mig, har jag också rätt att säga saker som har dödliga konsekvenser. Det är nämligen likvärdigt med mord.)

När yttrandefrihet blir en fråga om popularitet, då har vi inte längre någon yttrandefrihet. Hela poängen med yttrandefrihet är att man inte ska behöva be om andras tillstånd för att få säga sin mening, för att få komma till tals, för att få publicera sina texter, sjunga sin sång, spela sin musik, måla sina tavlor – eller producera pornografiskt material.

(Så de ”moderata” muslimer som först sade att de stod för yttrandefrihet, bara för att sedan kräva ”respekt” för deras känslor, stod i själva verket inte för någon yttrandefrihet alls. Om man inte får säga saker som är impopulärt hos muslimer, då har vi inte längre någon yttrandefrihet. Många muslimer pekade på lagen om hets mot folkgrupp som ett argument för ett sådant resonemang. Detta illustrerar hur till synes ”ofarliga” doser av inkonsekvens kan användas som ett argument för ytterligare inskränkningar i vår yttrandefrihet.)

Anledningen till att yttrandefriheten är så oerhört viktig är just för att det aldrig har varit några problem att hålla med andra, majoriteten eller diktatorn. Det väsentliga för ett fritt samhälle, vilket Ayn Rand mycket riktigt påpekade, är inte rätten att hålla med, utan rätten att inte hålla med.

Vad är det för fel på dessa ungdomar? Vad är det som har hänt? Är detta må hända resultatet av den offentliga skolans fördummande ”utbildning”? Har de blivit ”hjärntvättade” i feministiskt flum? Det var några år sedan jag gick i grund- och gymnasieskolan, men på ”min tid” fick man definitivt en dos av propaganda för både ekologism och välfärdsétatism. Jag vill också minnas att jag fick ta del av en liten dos av feministiskt flum. Frågan är om det har blivit värre på sistone. Det skulle inte förvåna mig det allra minsta.