Svårt för att sova

Jag hatar att ha en dålig dygnsrytmn. Allting man vill göra förskjuts och blir fel. Man missar tider och fungerar inte. Idag eller rättare sagt igår kunde jag inte spela trummor för jag försov mig. Vaknade 14 istället för, som jag hade tänkt, vid 9. Detta trots att jag bara dagen innan vaknade en bra tid, olyckligtvis flög timmarna bara förbi på natten, så innan jag visste ordet av det var klockan redan 4-5 på morgonen. Nu har jag varit vaken sedan 14… Inte bra. Tror jag ska lägga mig nu och se om jag kan, under omständigheterna, vakna en halvnormal tid (10-12)… God natt Sverige… var ni än finns!

Annonser

Ett förtydligande om Irak

Jag vill göra mitt ställningstagande inför Irakkriget tydligare: Det var rätt – givet informationen man hade och informationen vi har idag – att i förebyggande syfte gå in i Irak för att stoppa deras sponsring av terrorism och avväpna Irak. Men det borde ha slutat där. Man borde bara bombat skiten ur landet, arresterat ett gäng nyckelpersoner, vetenskapsmän, tagit med sig allt som var relaterat till landets olika vapenprogram, underrättelseinformation, m m. Man borde haft några summariska rättegångar mot t ex Saddam Hussein och hans närmsta män i USA. Man borde sedan bara lämna landet därhän, men med ett klart budskap om att man kommer tillbaka om Irak återigen väljer att bli ett hot mot USA. Men det tog inte slut där. Irakkriget blev istället en orgie i självuppoffringar för USA:s del. Och det beror förstås på Bushadministrationen och då i synnerhet på Bushs uttalade argument och mål med kriget. Enligt Bush var det USA:s ”plikt” att befria irakierna och bygga upp deras samhälle. Det är bl a därför som detta kriget kostar flera hundra miljarder dollar mer än vad det hade behövt kosta. Och eftersom det övergripande målet med kriget var att befria Irak från Saddam Hussein, istället för att bara värna om USA:s säkerhet, så kunde man ju inte föra ett hänsynslöst krig. Nej, istället blev man ju tvungen att, för att så att säga inte ”döda patienten”, föra ett mjukt och mesigt krig. Även om det direkt och indirekt (eftersom man inte bröt stridsviljan hos den Saddamlojala civilbefolkningen) skedde helt och hållet på bekostnad av de amerikanska soldater som under ockupationen slaktades i den ena efter den andra terroristattacken. (Denna terror som ju bidrar till att allt fler amerikaner vill dra tillbaka sina trupper från Irak, bidrar ju dessutom till att inge hopp hos terroristerna, och lär få amerikanerna att framstå som svaga, vilket kommer att utgöra ett rekryteringsargument för terrorister precis som USA:s undfallenhet för terrorism under 1990-talet var ett rekryteringsargument för Usama bin Laden.) Och som jag redan har varit inne på är jag skeptisk till Bushadministrationens övergripande ambition att befria Irak och på så sätt skapa ”demokratiska ringar” i vattnet i Mellanöstern. Min skepticism vilar inte på att jag inte anser att alla borde få vara fria, utan på att jag helt enkelt inte tror att irakierna liksom den vanlige araben i mellanöstern verkligen vill ha ett fritt samhälle. Jag tror inte de vill ha ett fritt samhälle eftersom de är muslimer, och då kommer alltid koranen före alla världsliga lagar och bestämmelser. Och om koranen måste utgöra grunden för lagstiftningen i ett ”demokratiskt” samhälle i Mellanöstern, då är det enda man kommer få är ”teokrati light” etablerat med hjälp av en majoritet istället för en liten grupp av överstepräster (och detta är i praktiken vad Afghanistan har resulterat i). Så vad spelar det egentligen för roll om man t ex ger irakierna fria demokratiska val när de som kommer att rösta är kollektivistiska och religiösa fundamentalister? Vad man kommer att få är av allt att döma inte ett fritt eller ett för omvärlden säkert Irak.

Hur naiv får man egentligen vara?

Det är sedan länge uppenbart att Iran försöker skaffa sig kärnvapen. De vill ha kärnvapen så att de kan köra med en utpressningspolitik mot USA, Israel och Europa. Det är rent ut sagt livsfarligt att låta Iran komma över kärnvapen. Ändå står hela världen och tittar på, USA inkluderat. Jag har inte sett någonting som tyder på att USA tänker göra någonting åt Iran. Ingenting alls. Detta är sannerligen skrämmande. Genom denna passivitet håller man just nu på att låta Iran bli ännu en katastrof orsakad av ett försök att lösa våra problem genom ”dialog” och ”förhandlingar”.

Anledningen till varför detta aldrig kommer att fungera beror på att det Iran inte vill ge upp sina ambitioner att skaffa kärnvapen. Hur ska man få fram en hållbar kompromiss här? Europa och USA vill inte att Iran ska ha några kärnvapen – och Iran vill ha kärnvapen. Det säger sig själv att det inte finns utrymme för några kompromisser här. Sedan kan de naiva diplomaterna från Europa förhandla sig fördärvade till världens ände. Hur de än gör kommer de inte komma fram till någon ”kompromiss”. Det enda de lär sluta upp med är att någon av dem till slut ger upp – eller också blir tvungen att ge upp. Och som det ser ut i dag verkar det som att det är USA, Europa och västvärlden som ger upp genom sin passivitet. Ty genom sin passivitet köper Iran tid, tid som de utnyttjar för att fortsätta med sitt Manhattan-program.

Nyligen har Iran börjat hota Europa. Så här sade Khatami: ”The Europeans will suffer more than Iran if they decide to capitulate to U.S. pressure. The enemies will be damaged more if they decide to do something against Iran.” Och så här uttryckte sig Ali Akbar Salehi, fd företrädare för Iran för IAEA till the daily Kayhan: ”Europe should understand that its security is closely linked to Iran’s security”.

Så om Europa sluter sig till samma misstankar som USA, nämligen att Iran faktiskt försöker utveckla kärnvapen, och att de därför inser att man måste göra något åt saken, då har Europa mer att förlora på det än Iran. Hur ska man förstå detta hot? Betyder det att Iran hotar med terrorism mot Europa? Betyder detta Iran är mycket närmare tillgången av kärnvapen än vad vi vågar föreställa oss? Min gissning är lika bra som er.